Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till språkpedagogikens historia
Då jag nedskref min lilla skrift om "Reformer i
modersmålsundervisningen" (I vår tids lifsfrågor, n:r XXVIII,
Ups. 1903), hade jag ej lagt märke till hvad jag först sedan
kommit att observera, nämligen att i väsentliga punkter
samma åsikter uttalats och yrkanden framställts af tvenne i
den svenska odlingens historia icke obekanta män, nämligen
Olof Bergklint och Kristian Claëson.
Den förres uttalanden återfinnas i hans "(Mindre)
Sammandrag af Wetenskaperne" I, 2 uppl. Stockh. 1781, 3 uppl.
1794, och lyda i sistnämnda upplaga sålunda: (s. 162)" Hade
man i stället för at tala för barnet om sinnliga ting, som
det kan taga på, börjat med at tala om Nomen, Pronomen,
Verbum, Masculinum, Foemininum, Nominativus, Genetivus,
jag, du, han, man, qwinna, ting etc. etc. etc., så hade ock
säkert det barnet än wid 15 år ej förstått, huru det skulle
begära bröd; men sedan det wid 15 år wäl förstått sitt
modersmål, kan läsa i bok och låta tala wid sig om både ord
och saker, som finnas i samma bok, samt begriper dem, så
skulle det wara rätt besynnerligt, om det ock ej högst inom
15 Månader skulle kunna fatta alt hwad som behöfs af
Grammatican, när den kan rätt föreställas och rätt begripas.
. . . . (s. 163) Hwarföre wänder man då om Naturens
Ordning? Hwarföre börjar man där man borde sluta: med
Språkets Metaphysica, som man icke ens för den tiden kan göra
sann och begriplig? ty icke är det rätta begrepet om et Præ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
