- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tredje årgången. 1903 /
79

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BIDRAG TILL SPRÅKPEDAGOGIKENS HISTORIA. 79

dicatum, at man kan lägga det til man, qwinna, ting och
säga rätwinklig man, stubbswansad qwinna och syndigt wax?

......Hivad skall man då ändteligen göra? Begynnom först

med at wräka alt detta Scholegräl längst til fjälls: och
hand-lom naturligt. Lärom Grammatican, det will jag aldeles och
på goda skäl, när den kan begripas rätt såsom den bör, det
will säga såsom en Wetenskap; men lärom dock sjelfwa
Språket först, innan man grammaticerar, d. ä. philosopherar
däröfwer. ... (s. 166) Men skall man då intet skrifiva och
tala? Jo wäl, när man får något at göra med. Hwad
rättskaffens kan man göra dessförinnan? Ingen kännedom af
ämnen, ingen tankestyrka at utföra dem, inga ord i förråd
at rätt uttrycka dem! hwad skrifning will blifwa däraf? Just
en sådan som man dagligen ser den med harm och
medömkan. En eländig hopflickning af ord utan sammanhang på
Swensk Latin, hämtad utan förstånd ur en Ordbok, och
alltsammans, som man plägar säga, utan all lagningswån.
Stryker man det ut, så blifwer stackaren modfäld: skrifwer man
annat i stället, så skrifwer han dock sin drafwel dit igen,
ty han har ej något annat at fara med: låter man det stå,
så tror han, at det är godt: skäl kunna föga gifwas, ty hvad
annat skäl gifwes wäl i Språk än at Språkets art fordrar
det så, och den förstår han ej: hwad will man då företaga
med en menniska, som ingen ting kan åstadkomma ? Det är helt
wisst, at Språkets egna hjelpredor, Grammatican och Lexicon, i

otid tilgrepne, äro just sjelfioa de samme som fördärfwa det.....

(s. 167) När man kommit i språket så långt, at man på den
rätta tiden wäl fattat Grammatican och kan rätt anwända
den, då först kan man ock med nytta börja både at skrifwa
och tala, och då går det som sig bör, både lätt och rätt.
Men på det ivanliga sättet har man ju dock fått käckt folk?
Men ack! huru har man då fått dem? med hwad plågor,
med hwad onödig och skadlig tidspillan! och hwilka bar man
dä ändtligen fått? Några få ihärdiga snillen, som ingen ting
kunnat hwarken afskräcka eller bortlocka. ... (s. 168) Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1903/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free