Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
92
NAT. BECKMAN.
punkt menat, hvad alla andra mena (utom Rosengren och hans
eventuella skola), det inser jag ej.
Jag har nödgats röra mig på min grannes mark en
stund för att få tillfälle till några uppgörelser, som
förutsättas för mitt eget ordbyte med Rosengren.
Till en början skall jag nu, sedan R. förklarat sig,
konstatera, att han har en mycket egendomlig terminologi. Det
har funnits en teori, att den svenska versen skulle vara
grundad blott på intensitet, så att momentens tidslängd
skulle vara utan all betydelse. Mot denna teori har jag
gjort front och betonat, att taktens ehuru icke taktdelens
längd är af alldeles grundläggande betydelse. Nu säger
Rosengren i sin recension (T. f. Fil. III r. s. 173), att jag
gjort ett aktningsvärdt försök att afskaka dogmen om
kvan-titerande vers. I detta sammanhang måste jag naturligtvis
fatta det så, som om jag skulle ha försökt uppgifva teorien,
att accenten äfven den var en verklig princip, och
reserverade mig däremot. Nu finner jag, att R. med "försöka att
afskaka" en teori menar: uppställa en däremot skarpt
motsatt och utföra den i detalj. Får stå för hans räkning
såsom "objektiv rättvisa". — Naturligtvis var jag medveten om
att min teori förde oss närmare den punkt, där vi skola
kunna utan våld förklara både ny och gammal versbildning.
Att den icke skulle bli beaktad af det stora flertalet
klas-sici, var jag beredd på, ty någon omedelbar anslutning till
den traditionella nomenklaturen (jfr Paulson) hade den ej.
Men att Rosengren, som äger den stora förtjänsten att vilja
gå till botten med de grundläggande frågorna, skulle aktat
den värdig att till sitt verkliga innehåll refereras, hade jag
kanske kunnat vänta.
Emellertid har R. tilldömt mig bevisningsskyldigheten
för att accenten verkligen spelar en roll hos oss. Jag tror
ej, att en opartisk domare skulle sä gjort, men böjer mig.
Att det följande blir triviala sanningar kan ej hjälpas.
Då Rosengren anknyter sig till musiken, gör jag så ock.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
