- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tredje årgången. 1903 /
116

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

116

HUGO PIPPING.

naturligtvis betraktas ur samma synpunkter, som här ofvan
gjorts gällande beträffande den fysikaliska kraftkurvan. Lika
mycket eller lika litet som vid de fysikaliska fenomenen äro
styrka och tidslängd beroende af hvarandra vid de
fysiologiska processerna hos den talande och i den lyssnandes öra.

Helt annat blir förhållandet, då vi taga i betraktande
intensitetsvariationerna i de 2)sykologiska fenomenen hos den
lyssnande (Gehörwahrnehmungen), ty här drifva associationenia
sitt spel.

Några exempel:

I den finska ordformen talossa anse alla personer med
finska till modersmål och alla, som gjort sig någorlunda
för-trögna med finska språket, den första stafvelsen som
starkast betonad. Däremot torde det, enligt benäget meddelande
af doc. K. B. Wiklund, vara mycket vanligt, att personer
med rikssvenskt modersmål och ytlig kunskap i finskan
uppfatta den andra stafvelsen som den starkaste. Sistnämnda
uppfattning beror på associationer, som inställa sig nästan
med nödtvång. Ljudföljden -ossa erbjuder påtaglig likhet
ined ett tvåstafvigt ord af den rikssvenska accenttypen 1.
I kraft af den lag, som bjuder, att nya och obekanta
företeelser inrangeras bland de gamla och bekanta, med hvilka
de erbjuda den största likheten, placerar den otränade
rikssvensken helt enkelt sin accent 1 på andra stafvelsen i
talossa1 hvarvid hela ordet ansluter sig till betoningstypen
befalla. Att styrkan hos stafvelserna 1 och 2 härvid
omkastats, märker han icke, dels på den grund, att skillnaden
i styrkegrad dem emellan icke är mycket stor, dels emedan
den faktiskt föreliggande kombinationen af styrka och
kvantitet är honom alltför främmande för att med säkerhet kunna
uppfattas. Den inpassas helt enkelt i närmast liggande
bekanta kategori.

En rikssvensk med fonetisk träning kan naturligtvis
lösas ur denna associationernas villa. Men det finnes
associationer, så starka, att ingen, han må nu vara svensk eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1903/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free