Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KVANTITET OCH DYNAMISK ACCENT.
117
finné, engelsman eller fransman, kan helt frigöra sig från
desamma. Sådana associationer äro bl. a. de, som inställa
sig vid rytmisk upprepning af en och samma ljudkomplex.
Känsla af rytm åstadkommes vid periodiskt uppdykande
af hörselförnimmelser, som hafva gemensamma egenskaper,
hvilka på ett markant sätt skilja dem från de omgifvande
ljuden.
I tonföljden
är rytmiken fullständigt klar. Tonen e är den längsta, den
starkaste och den högsta i serien, och är dessutom skild
från sin närmaste föregångare genom ett relativt stort språng.
Det kan sålunda icke råda något tvifvel om, hvar takternas
inbördes gränser gå. Vida mera inveckladt är förhållandet
i nedanstående tonföljd:
Här kämpa flere olika rytmiska system om makten.
Tonen c är den starkaste och skiljer sig från sin
föregångare genom ett relativt stort språng. Tonen e är den
högsta, tonen d återigen den längsta. Hvar och en af dem har
sålunda minst en egenskap, som på ett markant sätt skiljer
den från omgifningen, och hvar och en är i viss mån lämpad
att ställas i början af takten.
En dylik kamp mellan olika rytmiska system hör till
de alldagligaste företeelserna i musiken. Något af systemen
måste i alla fall hafva företrädet framför de andra. Där
en rytmiskt splittrad ljudföljd har sin plats mellan fraser
med otvetydig rytmik, afgår den rytm med segern, som utan
att afbrott uppstå, kan infogas i det hela.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
