Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LEXIKALISKA BIDRAG TILL FINLÄNDSKAN’ I VÅRA DAR. 137
Akad. Handl. I: 150 (biskop Vingård): "Denna irrmening
har dock i detta århundrade börjat förlora sitt värde, och
torde än vidare alldeles försvinna, såvida erfarenheten
öfver-tygat oss, att Ordets verkan till en stor del beror af det
mer eller mindre lyckliga sätt, hvarpå det föreställes", samt
i samma arbete III: 227 (Gr. L. Oxenstierna1): "denna
försiktighet blef dock här onödig, såvida fienden hade ingen
kunskap om de Svenskas ankomst."
Värdsfolk har visst förekommit i Sverige, t. ex. hos
C. J. L. Almquist; det intygas som lefvande af flera
stockholmare; se ofvan s. 125!
Att bila skulle vara en provinsialism, förefaller mig
mycket osannolikt. Det är åtminstone för mig synnerligen
välbekant.
Hvad röras angår, så kan hvarken belägg från
Ossian-Nilsson eller någon annans verser anföras som stöd för
formens befintlighet i vårt tal- eller vanliga skriftspråk. Den
tillhör den i min afhandling "Om den poetiska friheten"
§ 64 omnämnda typen af utbyte mellan refl. och deponens.
Rörande användningen af adverbet föga kan jag ge en
serie citat, som synes mig tämligen nedslående för den, som
tror på ordböcker. Den af mig hos Runeberg konstaterade
användningen af adverbet i betydelsen näppeligen, som nu
af Nordenstreng belagts på 1700-talet, är nämligen allmänt
svenskt språkbruk långt in på 1800-talet. Det enstaka
exempel, som docenten dr G. Kallstenius lämnat hr Nordenstreng
från Warburgs litteraturhistoria behöfver man inte "stå
undrande och spörjande" inför eller göra specialförklaringar till.
Man kan nämligen inte läsa tio sidor gustaviansk prosa utan
att träffa på föga = knappast. Exempel ur högen:
A. Leijonhufvud (Vitt. Akad. Handl. 1755): "Föga
hafver Eders Kongl. Maj:t hunnit återkomma till Svea Rike,
förr änn . . . ."
1 Han var visserligen major vid Osterbottningarna, men jag
kan inte af Attartaflorna finna att han vistats i Finlaiid.
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
