- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Tredje årgången. 1903 /
190

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

O. ÖSTElKiKEN.

Pluralen = tidningar à la Journalen träffas i Pol. II.
394 ’theorien för konsten att tillverka Jurnaler’ och i
ett bref af Livijn träffas en vitsig benämning afseende
Journalen, då han skrifver ’om min vän Valter Väste 1 hade i
denna dagens tidningar — att jag härmed härmed menar de
journaliera, kan du begripa — infört en recension öfver
Lifberg, så skulle jag Fr. 268.

En annan benämning kunna vi direkt följa uppkomsten
af. Atterbom skrifver till Palmblad 17 juni 1810: ’Egde
jag blott antikristus, jag menar Journalen, så vore min
njutning komplett’ Böttiger, Auroraförbundet 555, och samma
dag till Askelöf: ’Hur står nu till med Antikrist, Journalen?’
Fr. 78, och den 29 juni skrifver så Askelöf till
Hammarsköld: ’Att du själf skrifvit en antikritik på Antikrists
kritik, är rätt väl’ Fr. 86. För öfrigt har jag ej träffat denna
benämning någonstädes. I Polyfems bokförteckning
förekommer slutligen en tämligen ointressant förvridning af
Journalens titel, där under författarnamnet Markall står upptaget
en ’Jurnal för väder och vind. Exempel på förmågan att
fylla 250 ark papper med ingenting’ Pol. III. II2. Wallmark
uppger (Biogr. Lex. XIX. 431), att Lindegren uppfunnit
namnet Markall, och menar väl då formen Markialos, som
förekommer i ’libellen’. I Pol. kallas han först Gasteromycus,
men från I. 14, Markall, användt först af Nils Nyberg.
Markialos träffas äfven i en dikt af Atterbom, Pol. III. 4
och Markallion Pol. V. 24.

Den vanligaste benämningen på Journalens medarbetare
eller anhängare är journalister, detta ord alltså användt i
en särskild pregnans, i hvilken det naturligen ännu är
vanligt i litteraturhistorien, t. ex. hos Ljunggren IV. 152. Det
användes tidigast, så vidt jag iakttagit, af Hammarsköld 18
okt. 18Ö9, och då redan som partiord: ’emedan vi Lyceister
med hvarje häfte ämna att sätta oss ~ i opposition mot
Journalisterna RH 372, vidare exempelvis af Palmblad Fr. 28
och i hans Sändebref 1810; af Hammarsköld Fr. 36, 57; af
Agardh Fr. 105; i Polyfem I. 303, I. 42, V. 213 o. s. v.,
af Wallmark, citerande, ’att således Journalisterna lära vara

1 En person i Livijns just utkomna ’Johan David Lifhergs
lefverne’, hvarmed tycks afses Wallmark: jfr t. ex. Livijns bref till
Hammarsköld 7 mars 1S11 ’Den gruflige konst- (civil-) domaren herr
Valter Yaste Vanns Vanitenberg Fr. 257. som väl syftar på
Hammarskölds artikel mot Konstdomaren Hr A. i Pol. I. 32.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:26 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1903/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free