Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREF STIL OCH STRIDSSTIL FRÅN 1800-TALETS BÖRJAN. 195
af Palmblad i hans recension af Hammarskölds ’Kritiska bref’
i Phosphoros II. 51 där han säger, att Leopold på ett
tamp-aktigt sätt bespottat Kant. I Journalen har jag sett ordet
användt om Polyfem första gången 28 mars 1810: ’hur
tampaktiga angreppen för öfrigt må vara’, och den 7 dec.
1810 yttras, att tonen i (Hammarskölds) ’Kritiska bref’ är
’ömsom den grofva tampens, ömsom det misslyckade fadda
jollrets Ett mildare, blekare uttryck är Hammarskölds
’våra antagonister’ Pr. 130.
En annan grupp af benämningar ansluta sig till
Journalredaktörens namn Wallmark eller dess ömvändning
Markall. Så skrifver Elgström till Palmblad ’Det var vår
öfverenskommelse att ej bemänga oss med markallianerne eller
själfve anfalla’ Fr. 143, och år 1817, strax före
reformationsfesten, skrifver C. P. Hagberg till Tegnér, att han vid det
tal han där skall hålla har ’ett ypperligt tillfälle att gifva
både Wallmarkianer och Atterbomianer på pelsen’ ET 87.
Efter talet skrifver ’jubel-författaren’, såsom Palmblad 1820
kallar Tegnér (Lj. V. 312), till Adlerbeth ’Emellan mig och
Fosforisterna jemte Wallmarkianerna dömer nationen Efterl.
Skr. I. 117, och när det 1821 är fråga om att intaga Bernb.
v. Beskow i götiska förbundet, säger Tegnér, att ’vore han
en äkta Wallmarkian, är det väl icke troligt att han sökte
inträde i götiska förbundet’ E. Skr. I. 139. I modern tid
upptas ordet till exempel af Väld. Vedel, Svensk Romantik
393. Första Markallsnatten har ett par andra benämningar,
bildade af Markall. Där talas om ’Markallidernas vittra
befängdhet’ och på ett annat ställe om ’de markallidiske kämpar’.
I Markall & socii, Elgström Fr. 124 och Wallmark &
socii, Atterbom Fr. 354 möter oss firma-synpunkten, som vi
redan känna från Nya Postens ’Hrr Hammarsköld et C omp’.
På liknande sätt användes ordet socii af Atterbom för att
beteckna nya skolans kämpar, då han ber Hammarsköld hälsa
’alla vänner och socii’ Fr. 230. Vidare träffas Vallmark &
K:i, hvilket, enligt uppgift af Askelöf Fr. 66, några
prenumeranter på Polyfem låtit sätta på listan och sedeln, samt
hos Livijn Fr. 89 Markall & K:i. Hammarsköld talar, Fr.
57, om ’Markalls och kamraters förtjänster’; i Pol. I. 39:J i
en artikel, ställd till Redaktören för Litteraturen och
Theatern, talas om ’Edra och Consorters teckningar’, och i det
föregående numret skildras den förut omtalade
Skrikarkon-serten på följande sätt: ’Principalstämman skrikes af Jour-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
