Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
O. ÖSTElKiKEN.
nålen andra stämman af Gonsorter d. v. s. Franska
Litteraturens Corypheer; de öfriga stämmorna äro delade på
Journalistens & Consorters vänner I slutet af samma artikel
tilltalas Wallmark ’Det är Ni Hr Redaktör & Gonsorter, som
viljen En gång tycks också medredaktören Granbergs
namn tagits till utgångspunkt för benämningen: ’Helsa
Gran-menniskorna och deras dumma anhang’ skrifver Atterbom 1809.
’Böttiger ~ förmodar, att härmed menas P. A. Granberg och
J. P. Grangren. Möjligen har dock Atterbom i denna
benämning velat inbegripa hela Journalredaktionen, till hvilken
Granberg, men ej Grangren hörde’ säger Ljunggren i en not,
IV. 70.
I sammanhang härmed vill jag omnämna några andra
afledningar på Wallmarks namn. Först kan dock anmärkas,
att namnet användes i bestämd form, t. ex. af Palmblad
1820 }W’allmarkens betänkande öfver årets kalender’ enligt
Lj. V. 347. Detta sammanhänger med ett allmänt dåtida
uttryckssätt, som nu blifvit mer ovanligt och fått en mer
hvardaglig karaktär (Jfr delvis Hellqvist, Stud. i 1600-talets
svenska, s. 95). Moberg, i sin Svenska Grammatik2, 1825 säger
härom s. 170: ’Under det friare och förtroligare umgängstalet
kan def. Art. stundom läggas till åtskilliga slägtnamn, när
hvarken tittel eller förnamn går förut, t. ex. Bildtew, Kruserø,
Sund-bergerø, Dufvarø, Ugglarø, Silfversparre^ m. fl. (Vissa gamla
ätters namn kunna ock, äfven i ädlare stil, nyttjas under
def. form t. ex. Sturerø.) — Denna frihet han likväl ej
brukas med alla Namn: man säger aldrig, t. ex. Wrangel//,
Axelsonørø, Påhlmannørø, Hederstjernaw, etc., ehuru örat ej
stötes af sådana def. i pl., t. ex’. Wranglarna I brefstil
förekommer vid denna tid samma bruk, fastän det låter
temligen ovant för ett modernt öra, t. ex. hos Livijn Possen
Fr. 270 (det är tal om hans öfverordnade) hos Askelöf Radfen
Fr. 93, hos Höijer, 1812 Grubben enl. Lj. IV. 370, hos Agardh
’Lingens’ ET 36, hos Elof Tegnér Faxen ET 17 (1803) och
Munthen ET 13 (1802). I Törneros’ ’Bref o.
dagboksanteckningar’ träffas ofta Ulf sparren t. ex. s. 195 o. 251 från 1826
och 1827. Polyfem I. 91 talar om Popens Essay ön Man.
Den vanliga adjektivafledningen är Wallmarkisk. Den
användes t. ex. af Palmblad i Sändebrefvet 1810 s. 3
’svensk, Wallmarkisk prosa’ och s. 11 ’äkta, Wallmarkisk
qvickhet’, af Atterbom i Pol. V. 342 ’de Wallmarkiska
usel-heterna’ samt utan egentlig ’enfaldsbetydelse’ det Wallmarki-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
