Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
O. ÖSTERGREN
boken en annan titel, Julklapp, Nyårsgåfva m. m., eller 2:o
trycka romanen ut med namn af l:sta delen, eller 3:o låta
allt hvila till nästa år???’. Atterbom afslutar brefvet och
frågar ’Hur skall man göra med kalendern? Jag tror, att
man trycker romanen så länge såsom första delen och
realiserar den Poetiska kalendern först nästa höst’ Fr. 361. I
nästa bref uppmanar han Hammarsköld att öfverlägga med
Stenhammar ’huru med Poetiska kalendern göras skall’ Fr.
363, och den 25 okt. skrifver Palmblad äter till
Hammarsköld ’Det är en oändlig mängd, som just väntar på din
decision: l:o Kalenderverket. ~ Fr. 367. I nästa bref
tackar han honom för ’almanacksbesväreV Fr. 367, men om
detta har afseende på Segerstedska saken eller närmare
har att göra med hela Poetiska kalendern, kan jag ej
afgöra. Så kommer Palmblads redan anförda yttrande, 1 nov.,
’Till trots af det segerstedska partiet i vitterheten skola vi
ändå utge vår kalender och det under det redan bestämda
namnet liksom i Tyskland flera (Schlegel, Tieck) utgifvit
Musenalmanackor utan almanacka’ Fr. 368, och Atterbom
tillägger: ’Var lugn: 1. skall vår kalender visserligen komma
ut i början af december i trots af allt almanackskrångel;
2. skall den bli en förträfflig bok, som skall ungefär täfla
med en tome af schillerska Musen alm an ack an i värde.
Titeln bibehålles, och Palmblads "Calendarium" sättes i
början såsom en poetisk almanack i brist på den verkliga’
Fr. 369.
I de nu anförda yttrandena finna vi de sista
betänkligheterna häfda angående det namn, som Atterbom
tydligen från början dock varit mest böjd för. Intressant är att
se, huru man besluter sig för att låta kalender betyda blott
’(poesi)bok’, utan almanacka. I Tyskland hade det
motsvarande ordets utveckling gått samma naturliga väg som t. ex.
’penna’, hvilket ju till en början betydde ’vingpenna, skuren
på det sätt, att den blef lämplig att skrifva med’, men
numer användes om ’stàZpennan’. Det är den utveckling som
Stöcklein, Bedeutungswandel der Wörter, s. 34, kallar
’Adæ-quation veranlasst durch die Veränderung des Objekts’.
Ursprungligen innehöllo ’Musenalmanache’ kalender, men
småningom började det poetiska innehållet uppsluka all
uppmärksamhet på kalendern, så utlämnades denna helt och
hållet, men namnet ’Almanach’ stod kvar. Nu syntes det
Atterbom och Palmblad djärft att använda ordet Kalender
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
