Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
O. ÖSTElKiKEN.
skolans produkter emottogs af så mycket bifall och vann så
stor läsekrets. Afsättningen var betydlig, och triumferande
skref Atterbom till Hedbom d. 3 Mars 1812: "Vårt rykte
grundar sig i allmänhet allt fastare och fastare. Den
poetiska Kalendren förgudar man".’ Lj. IV. 346.
Som vi sett i det föregående, är det vanligaste
benämningssättet det 1 ätthandterliga Kalendern, som också,
redan innan boken förligger färdig, ingår i sammansättningarna
Kalenderverket (= namn på kalendern själf) och
kalenderplåten. Så kommer Poetiska Kalendern, vidare Atterboms
(Poetiska) kalender, och vår kalender, och den latinska
öfversättningen Calendarium. På det tyska ’Taschenbuch’
hvilar Livijns och Atterboms fickbok och Atterboms Taskboken,
under det själfva det tyska ordet oförändradt ingår i
Taschen-buchs-spekulationer. En gång träffa vi Almanackan; och
slutligen ha vi öfvergångsbenämningen Vitter Kalender.
De poemata calendaria, som Atterbom sysslade med,
utgjordes väl af diktcykeln ’Blommorna’, hvilka jämte ’Till
Aftonstjärnan’ och ’Visa’ voro Atterboms bidrag till den
första Kalendern. Enligt berättelse af Hammarsköld Lj. IV.
330 skall Atterbom fått idén till sina ’Blommor’ under
läsning af Caspar v. Lohenstein, hufvudmannen för den
blomsterrika andra schlesiska skolan, som till Tyskland införde
marinismen. I Pol. II. 51 (färdig 29 nov. 1811 enl. bref
från Hammarsköld) Fr. 174 förekommer en uppsats om
Lohenstein, där man bl. a. finner följande: ’Så kan man
isynnerhet säga honom till ära, att han bättre förstod
blommornas ljufva doft och fina färgspel, och veste bättre att i en
djupsinnig allegori infläta dem, än någon nyare skald, som
tror sig gjort nog, då han liksom utbreder för oss en karta
med torkade poetiska blomstjelkar och blad, hvilkas
Linné-iska trivialnamn blifvit förbytta till andra mera
sentimenta-liskt hopsatta. Lohenstein såg djupare, hvarom man kan
öfvertyga sig af hans poemer: uDas von der Sonne
gesun-gen. Lob der Bose", "Rosenliebe", m. fl.\ B. Risberg,
Tyska förebilder till dikter af Atterbom s. 33 ff., afhandlar
äfven Atterboms förhållande till Lohenstein och påvisar ett
par bildlikheter mellan Atterboms ’Rosen’ och Lohensteins
’Lob der Rose’ och ’Rosen-Liebe’, på samma gång han
förklarar, att man ej särdeles högt kan anslå den skuld, hvari
Atterbom, frånsedt själfva "idéen", står till den tyske
skalden. I det bref, där Hammarsköld talar om Blommornas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
