Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREF STIL OCH STRIDSSTIL FRÅN 1800-TALETS BÖRJAN. 219
tillkomst, berättar han äfven, att han, Palmblad och
Atterbom sommaren 1811 tillsammans med förtjusning läst
Lohen-stein. Risberg antar, a. arb. s. 34 not 5, att denna
uppgift måtte berott på något minnesfel hos Hammarsköld, men
af de Frunckska brefven finner man ju, att de varit
tillsammans hos Hammarsköld i juni det året. Naturligtvis
är det vid detta tillfälle, som Atterbom lånat
’Lohenstein-iana’, hvilka han tackar för i ett bref af den 5 juli. I
samma bref fortsätter han: ’Något af dem skall åtminstone
öfversättas. Helst ville jag göra ett excentriskt poem i mitt
manér med bibehållande af Lohensteins vackrare idéer och
undvikande af hans saltomortal. På något sätt skall
emellertid något godt framkomma’ Fr. 316. Detta goda blef
’Blommorna’. De omtalas af Palmblad den 13 aug. i ett
bref till Hammarsköld, Fr. 332, ’Amadeus har snart färdig
en hel Blumengärtleiri*. Om sammanhanget med Lohenstein
erinras man — utom genom namnet ’Blommorna’, som
Risberg a. arb. s. 34 not 2 jämför med Lohensteins
diktsamling ’Blumen’ — äfven genom några andra benämningar
på dem. Atterbom skrifver den 23 aug., att han går i sitt
’tobaksrök-uppfylda rum, mellan fyra röda väggar, njuter
där den sköna naturen och — komponerar rosenpoemerP
Fr. 342, den 26 antar han, att hans ’Bosen-lieder’ ej komma
att göra den lycka hos könet som Palmblads roman Fr. 344
och den 13 sept. låter det: ’mina rosenvisor, dem jag nu
beslutit sätta i kalendern, äro till större delen det bästa,
jag nånsin gjort’ Fr. 354. Slutligen omtalar Palmblad den
1 nov.: ’I allmänhet är man här förbannadt vitter: Hedborn
har skrifvit en half psalmbok ~ Atterbom skrifver i hop
mer rosor’ Fr. 368. I ett ’Välment Projekt’ i Pol. I. 32
användes ordet rosenvisor på ett helt annat sätt. Artikeln,
som väl är skrifven af Hammarsköld, (jfr i Pol. I. 422 ’De
brutale Journalisterne’, huru Bister, d. v. s. Wallmark,
utbrister ’Att en förläster narr, full utaf Greska glosor, Gör spe
af våra rim och liknelser och rosor’) skämtar med alla de
Myosoter, Amaranter, Amaruller, Sippor, Violer, Reseder,
m. fl. som omge en i hvarje sång af Herrarne N. N. och
N. N., och föreslår, att någon stor skald skulle utgifva ett
’Utkast till en Svensk poetisk Flora’, som borde skrifvas
på tunga långa Alexandriner och ’efter alla Franska regler’
inrättas ’till ett Poëme Didactique, som kunde indelas i
sånger, efter de 16 Classerne hos Liljeblad’. Dock torde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
