Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREFSTIL OCH STRIDSSTIL FR ÅN 1800-TALETS BÖRJAN. 31
?en spik i kistan för mången Sveco-Akademiker’ Lj. V. 400.
Ett ord, som jag icke kunnat återfinna i SAOB är
akademisera. Jag har anträffat det hos Atterbom i Phos. II. 357,
där han berättar, huru ryktet utbasunade, att Franzén ’nu
sysselsatte sig att putsa, hofmästra och akademisera’ sina
’i sanniüg arkadiska Gratier’, samt af samma användare i
Pol. V. 402 *akademicera sig9. Ordet brukas äfven nu för
tiden, t. ex. Berg i Nord. Studier s. 269: ’1810 äro
emellertid Franzén och Wallin tämligen akademiserade\ Direkt
med Svenska akademien sammanhänga ännu några ord.
Atterbom talar t. ex. om ’den akademisk-kungliga poesien’ Fr.
23, äfven anfördt i SAOB, A 832, och Palmblad anmärker,
att Journalen ’stafvar oakademiskt9 i sitt Sändebref 1810, s.
18 not. Hammarsköld kallar ’Lifbergs lefverne’ för ’en
roman mot hela den svensk-akademiska vitterheten och dess
heroer’ Fr. 178 och Palmblad skrifver ironiskt, förargadt:
’Nästa sommar skall jag sammansätta något svensk-akademiskt
för att om möjligt skaffa mig liten reputation, efter jag
lidit skeppsbrott i den nya sektens farvatten’ Fr. 227. Här
kan ock nämnas titeln i Pol. V. 50 ’Florilegium
Suecano-Academicum’ samt Schröders, i bref till Hammarsköld 1819:
’Derföre hafva vi att tacka dig, redlige och väldige kämpe
mot hela franskt-svensk-akademiska verlden’ Lj, V. 290.
Om adertonmännerna erinrar Palmblads uttryck ’hela
den adertonmänniga akademien’ Fr. 282. Med ’de vittra
Efo-rerna’ och ’Hrr ledamöter af svenska vitterhetens högsta
rätt’ sammanhänger åter ’vårt lands Vittra Areopag’
Hammarsköld (1810) i Phos. I. 188, ’den vittra Areopagen Pol. V.
131 och ’Areopagen’ Atterbom Pol. V. 35l. Uttrycket
citeras i SAOB äldst från Dalin 1850, dock anföres det bildligt
brukadt om lärda sällskap redan från 1789, samt från
Kellgren ’Den Himmelska Areopagen’ 1790; det fr. ’aréopage
littéraire’ jämföres. 7Den litterära skråinrättningen9 i Pol. I.
384 afser antagligen Svenska Akademin, och i Atterboms
med glödande entusiasm och i en kraftig stil skrifna artikel
om ’Svenska Akademien och den goda smakeil’ i femte
samlingen af Polyfem, förekomma de bildliga benämningarna
’ett välbekant Skrå9 som köm ’mer än någonsin i besittning
af uteslutande domsrätt på den Svenska Pinden’, ’desto
makligare skötte Gillet sin domsaga’ samt med bibehållande af
skråbilden och dess ’lärgossar’: ’Allmänheten åter vänjdes,
att hvila sin omdömeskraft på Lådans Handlingar, dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
