Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
O. ÖSTEKGREN.
kanoniskt innehållslösa böcker Pol. V. 332. I Pol. I. 172
kallas Wallmark Vår förträfflige Cerberus, som vaktar så
väl vår vittra Tartarus\ Huruvida detta närmast afser
Akademin eller snarare är liktydigt med ’Pinden’ sarkastiskt
användt, vågar jag ej afgöra. Man kan emellertid jämföra
följande uttryck i Hammarskölds strax därefter utkomna
’Strödda underrättelser om de vittra striderna på Tyska
Parnassen’ s. 3: ’Desse Schweizerske Titaner (d. v. s. Bodmer
och Breitinger) sågo sig snart nedstörtade i samma
Tarta-rus i hvilken de nedträngt Gottschedianerne’. Med en bild
från det kommersiella lifvet kallas Akademin i Pol. I. 171
’Hallrätten i Stockholm’; allmänheten har börjat finna, heter
det ’att all den vara som Hallrätten i Stockholm satt sin
stämpel på, ej just derföre anses vara af primasorten’. I
Atterboms ofvannämnda ’Opus de Academia’ talas vidare om
’en Svensk Akademi, bildad efter Richelieu’s Fransyska
snillepolis9 Pol. V. 312 och Askelöf begagnar äfvenledes
jämförelsen med Frankrike, när han skrifver: ’att skönbeten icke
ligger inom rimmets järndörrar, att således inga nycklar till
denna skatt behöfva förskrifvas från vitterhetssmedjan i
Paris eller den substituerade stockholmska’ Fr. 19. Allusion på
Svenska Akademin är äfven i Pater Athanasii bref Pol. I.
472: ’denna korporation af resonnerande dårar, som icke
en gång tro på Kinesiska National-Snilles-Bureauns
ofelbarhet’.
Slutligen ha vi det särskildt från Markallsnätterna
bekanta Akademinamnet Sysishålan. Första gången jag
anträffat ’Sysis* är i Atterboms Rimmarbandet, Pol. II. II3,
där Stupidobex (= Lindegren) säger: ’Här bredvid bor i en
jordkula den mäktiga Féen Sysis, som är Tungusiska
Akademiens beskyddarinna’. I Pol. II. 121 skildras denna grotta
fantastiskt: ’Vid öppningen thronar på ett mossbelupet
gråstensaltare Egyptiernas Heliga Oxe, tecknad mellan hornen,
med jättelika gyllene bokstäfver: Utile dulci. ~ Midtuti
grottan, i en halfcirkel af allahanda nyttigheter, såsom
möbler, plogar, pannor, o. s. v. står den helgade trefoten, på
hvilken Gudinnan säger Gudaspråk och visar sina dyrkare
— åt köket och hedersbänken. Öfver trefoten hänger
Upplysningens lampa Vid åsynen af grottan utbrister
Stupidobex: ’Hvilken helig rysning genombäfvar mig! Här är
visserligen Smakens hem\ Han samtalar med sin dräng
Fan-faron, som önskar att han kunde vinna en medalj, och Stu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
