Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
O. ÖSTEKGREN.
I Pol. I. 34 finna vi Nybergsartikeln ’Poeten Markalls
Apo-tlieos eller Rimmarnes sång till Markalls ära’ och i Pol.
III. 19 Atterboms Tolymnia eller Rimmarnes stora Balett’.
I Pol. II 232 träffas uttrycket Herrar rimmare, likaså i
Pol. II. 403 Herrar Rimmare. Bland sammansättningar med
’akademi’-pregnansen kunna antecknas Rimmarbandet,
Atterboms bekanta ’tragikomedi’ i Polyfem; ’Fina och skrymtande
Rimmareskrå’ i en ’Sång’ i Pol. II. 252; ’en rimmar-snillets
trumpetande postiljon’ Ini. t. Första Markallsnatten,
Norling, a. arb. s. 95. Den vanliga beteckningen i
Markallsnätterna rimthussarne återgår naturligtvis också på
rim-striden. Äfven det enkla thussarne användes, Leopold kallas
t. ex. Thussarnes drott. Liksom där ’drott’ är ett på spe
upptaget Leopolds-ord, så finna vi i uttrycket ’Rimfabrikens
Lava’ i Rimmarbandet, Pol. I. 497, lava upptaget i samma
afsikt. Äfven detta betraktas nämligen såsom ett
gustavianskt stilord. Jämför t. ex., att bilden Krigets Lava tadlas
i recensionen af Wallmarks ’Sång till Finska Arméens ära’
Pol. II. 403. Ordet orim förekommer t. ex. i Pol. I. 84 samt
hos G. F Åkerhielm 1826, ET 251 bägge gångerna i
sarkastiskt anförande af det akademiska ’orim är inte vers’, men
är väl äldre. Det däraf härledda verbet ’orimma’ träffas i
Pol. II. 312:
Då tillbad Kellgren jag, som rimmets skydd och hjelm:
Men, tvi den Kellgren dock! det var en arger skälm,
Ty sjelf han slutligen begynte att orimma.
I pregnant användning, om den akademiska poesin,
användes äfven ’opoesien’ t. ex. hos Hammarsköld 1809: ’utan
dig skall opoesien i vårt land ännu i många år drifva sitt
oväsende’ RH 338 samt hos Atterbom i Pol. V. 352.
Den nu så vanliga benämningen Gamla skolan
förekommer t. ex. hös C. P. Hagberg 1817, ET 84; ’den gamla
ligans förslag’ träffas hos Palmblad, Fr. 234. En ofta
återkommande synpunkt är korrekthetens. ’Begreppet Korrekthet,
som går ut på dessa detacherade raders språk- och
smak-messighet’ skrifver Atterbom i Pol. V. 402, i det han
kritiserar den akademiska diktningen. År 1809 talar han om
’Den korrekta skolans och de konvèntionella reglernas
anhängare’ Lj. IV. 60, och på samma sätt finner man i Pol. II.
421 ’Herrar Rimmare af den korrekta Skolan’. Elgström
talar om }det korrekta partiets rädsla’ Fr. 108; Hammarsköld
Gamla
sko-Jan vi. m.]
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
