Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BREFSTIL OCH STRIDSSTIL FR ÅN 1800-TALETS BÖRJAN. 51
Jag lemnar vindsvrån, som mig hyser,
Och flyttar in till påsk i någon grann Sonat,
I glad förväntan att den fryser
ur ’Mina nya rum’, Allm. Journ. 1813, återgår säkerligen
på en från tyskan öfversatt artikel i Journ. 1810, s. 878 ff.,
’Ideer till kopparstick för en nyligen utkommen bok. För
Romantiska Artister’. Där finner man följande fantasi: ’På
jorden ligger en Helig, med den symboliska djurkretsen
omkring hufvudet och blåser valdhorn. Af valdhornets toner
har ett gammalt Götiskt tempel uppstått med smala dunkla
fönster. ~ Pastor Schmölke ser med fröjdefull förundran på
den uppkommande kyrkan och tyckes bedja Valdhornisten,
att blåsa ihop åt sig en gammal nedfallen la<}a’. Vidare
berättas om en ’frostblomma, som slutar sig i ett rundt fromt
flick-ansikte’ och ’midt emot frostblomman’ en ansenlig
’istapp, slutande sig nedantill i ett sentimentalt goss-hufvud,
som just nu börjar upptina i kärlek’. Dessa få i himmelen
sig anvisade ’ett ställe i en frusen Halleluja9s fönster’.
Jämte ’den sanna smaken1 träffar man naturligtvis
äfven andra förbindelser, där sann har akademisk pregnans,
t. ex. när det i Pol. I. 172 heter, att ’Ett blad, kalladt
Polyfem, behagade utkomma, med detta årets början, antastade
all sann förtjenst (så kalla vi per figuram våra rimmare),
och Nära uttycket korrekthet står den nyktra smaken,
som förekommer t. ex. i Markalls sömnlösa nätter. Utan
epitet förekommer ordet smak, akademiskt taget, t. ex. hos
Atterbom Pol. V. 163: ’att konstalstren, i stället för att vara
barn af den lefvande poetiska fantasien, blifva foster af det
kalla och prosaiska erfarenhetssinnets låga reflexion, som i
vissa länder ger sig ett förnämare utseende och låter kalla
sig Smak’. I sin flere gånger nämnda artikel mot
Akademien sammanfattar Atterbom resultatet af det föregående i
denna sats: Svenska Akademiens Smak består i en blind
lydnad för det Konventionela, och detta konventionela
är Fransyskt’ Pol. V. 372. Mellan denna användning af
ordet och Gustaf III:s ’Snille och Smak’ är skillnaden
särskildt i känslovärde himmelsvid.
Några akademiska benämningar äro hämtade från
kyrkliga eller politiska ordgrupper. Märkligt är dock, att
ordet sekt, om det förekommer, likväl ingalunda tycks vara
vanligt om de äldre, ehuru både skola och liga förekomma,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
