- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
57

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

BREFSTIL OCH STRIDSSTIL FR ÅN 1800-TALETS BÖRJAN. 57

netterna af den nya fabriken i Läsning i hvarjehanda,
Phosphoros m. fl.’ Jour. 1811, s. 61; Gharadfabriken’ Pol. I. 38*
med syftning på akademister eller journalister
(charadmake-riet var ju föremål för nya skofians satiriska angrepp);
slutligen ’Wallmarks illitterära Litteratur fabrik’ Pol. V. 412.
I Journalen 1811, 8. 477 söker man dekreditera försöken
att i Sverige införa det slags vitterhet, som i Tyskland
bl. a. benämnes Sonnett-raseri, och hänvisar så till
Phosphoros. I samma artikel förekomma utdrag ur ’Das
Morgen-blått’, där ’morgonskribenten’ utbrister: ’Det synes mig
likväl hårdt att vi stackars Tyskar till ett nytt dop skola
behöfva sonne ttvattnef och längre ned: ’Våra
Kompendiefilosofer och Sonnett-makare smäda förståndet’, s. 478. I
recensionen öfver Iduna, Jour. 1811, s. 791 anmärker
författaren på Geijers former ’sang’, ’sungo’ o. s. v. och
fortsätter så: ’Det tillhör skalden att bära den boja han
frivilligt underkastat sig, utan att låta märka något slags tvång,
denna boja må vara aldrig så tryckande och orimlig, en
sanning som våra Sonnett- och Canzonmakare ej tyckas besinna’.
Äfven akademisterna benämnas en gång med ett sonnett-ord
i en rubrik i Pol. IV. 483: ’Till de Sonnett-hatare i
allmänhet, och Utgifvaren af Jurn. f. L. o. T. i synnerhet’.

Karbunkeln förekommer enligt Ljunggren (IV. 183) för
första gången* i ett svenskt poem i Atterboms Canzon
’Gull-åldren’, Phos. I. 11:

En Dryas löste sina myrtenbindlar:
Och, tvådd i hvita sanden,
Af silfver och karbunkel1

Blef plötsligt nådd af herdens syn, som svindlar.

Enligt Atterboms uppgift Pol. V. 424 förekommer det ’i
de hittills utgifna tolf häften’ af Phosphoros endast en gång
till nämligen i Hammarskölds ’Herdarne vid Bethlehem’,
Phos. H. 441:

Och Heliga modren tog mildrik emot
Mång ädel karbunkel, mång doftande rot,
Den hyllande enfaldens gåfvor.

Med dessa uppgifter för ögonen kan man se, huru gamla
skolans stridsmän i detta fall lånade uttryck från sina tyska

* Användes ordet verkligen icke af den andra schlesiska
skolans efterbildare i Sverige? I Danmark talar t. ex. Arreboe om solen
som ’Morgenens Kärf unker. So Vilh. Andersen, Danske Studier, s. 08.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free