- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Fjärde årgången. 1904 /
76

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

76

HILDING CELANDER.

i förståelse något af ett finare, mer intuitivt begripande
än i förstående, vill det förefalla mig. Inflytelse torde
visserligen vara semologiskt identiskt med inflytande (i en
viss användning af detta ord), men har framför detta
den fördelen att det kan användas i plur. Båda dessa
lånord fylla således hvart på sitt sätt en lucka i vårt
språks tillgångar och försvara väl sin plats där. — För
öfrigt är det ju en alldaglig företeelse, att bildningar,
som från början haft samma semologiska uppgift, utveckla
sig divergerande och få särskilda betydelser. På så sätt
kan äfven ett lån, som ursprungligen förefaller helt
omo-tiveradt ur betydelsens synpunkt, med tiden blifva
oumbärligt såsom uttryck för ett nytt semologiskt värde
— en möjlighet som man strängt taget också har att taga
med i räkningen

Genombrott är ett typiskt litterärt lånord (jfr Brandes
"Det litterære gjennembruds mænd"). Ordet är ju i modern
litteratur ytterst vanligt i sin öfverförda betydelse (ex. E.
Key, Tankebilder I ss. 68, 69 etc.); att det skulle vara
en själfständig svensk bildning har man knappast
rättighet att antaga, äfven om — liksom vid många af dessa
lån — ordets form ingenting har att säga däremot.

Gentagelse hittas i Strindbergs Kronbruden, s. 237:
"Gentagels er! Om tagningar! Gå tillbaks! Få bakläxa!"
Och s. 238: "så börjar gentagelsen, den perversa
gen-tagelsen dock!"

1 Bland äldre lån från danskan af denna typ förtjänar
påpekas ordet lidelse. Det hittas i svenska ordböcker först mot slutet af
1700-talet: hos Sahlstedt, 1773 (öfversatt med upassio", som också
användes för att återge betydelsen hos lidande)\ (Björkegren) B ar th.
Nyström 1794 ("Lidelse m. Passion"; däremot:"Lidande subst. Passion.
Peine, Souffrance") och Weste 1807 ("Lidelse, s. m. se Passion")
I nuvarande danskan betyder ordet endast lidande, smärta, däremot
har det i äldre danska också haft betydelsen "lidenskab" (enligt
Kalkar). Om ordet inlånats i svenskan med båda betydelserna, eller
endast med den senare, framgår ej klart af de citerade ordböckerna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1904/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free