Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG SKANDINAVISM. 81
Troskyldig är ett af de da.-no. lån, som numera
förefalla tämligen insmälta i vårt ordförråd. (Ex.
Levertin, Julkvällen 1885; A. U. Bååth, Vestmanl. Läns
Tidn. 1895, nr 1). Att ordet är ett lån är säkert; ingen
svensk ordbok upptager det, däremot synnerligen
lifaktigt i da.-no.
Utgåfva = "edition", öfversättningslån från da.
ud-gave eller ty. Ausgabe? Sannolikt båda delarne.
Utnyttja = (till det yttersta) draga nytta af,
begagna. Icke ovanligt numera. (Ex. Tor Hedberg, "Rickard
Bergh" s. 16); äfven uppträdande såsom militärisk
fackterm. Öfversättningslån; från da.-no. udnytte eller ty.
ausnützen?
Vidkommande, subst, i uttr. "för (någons)
vidkom-kommande" (ex. Rafael Lindqvist, Atheneum 1902, s. 149)
är nytt i sv. (Ordböckerna upptaga blott prepositionen
vidkommande: "v. denna sak" etc. = angående). Da.-no,
"for hans vedkommendeu.
Öfvergrepp är ett ganska otvifvelaktigt norskt
lånord från de senare decenniernas unionspolitiska ordstrider.
Saknas i sv. ordböcker, medan overgreb är gammalt
da.-no. språkgods.
En stor del af de här ofvan meddelade
dansknorska lånen äro ju icke i helt oförändradt skick
öfverflyttade på svensk botten, utan ha "acklimatiserats"
genom lätta ändringar af formen till öfverensstämmelse
med inhemskt språkmaterial. (Det heter icke på svensk
botten berige, utan berika; icke overgreb utan öfvergrepp
o. s. v.) Mera genomgripande äro de förändringar som
i liknande syfte företagits med en del andra
"öfversättningslån".
T. ex. när Per Hallström behöfver ett svenskt
uttryck för det da.-no. æresopreisning, så accepterar han ej
utan vidare detta ord, utan utbyter dess första led mot
Språk och stil, W. 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
