Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG SKANDINAVISM.
85
Uttrycket att sitta inne med (stora tillgångar,
vidtomfattande kunskaper etc.) är att döma af ordböckerna
icke gammalt i svenskan och är möjligen till sitt
ursprung da.-no. språk. Det förefaller åtm. att vara ännu
mera gångbart i da.-no. än i sv.; Molbech Dansk
Ordbog anför uttrycket "sidde inde med Penge, med et
Regnskab o: ikke giøre Hede for, icke betale"
(ungefär = sv. "sitta på ngt"). Förmodligen är det härur
den nuvarande användningen har utvecklat sig.
Yerbet söka (+ riktningsadverb) i bet. begifva
sig, sträfva (i en viss riktning) tillhör ju redan de
nordiska fornspråken (isl. sækja ä land up. d fund ehs o. d.)
För nysvenskt språk är emellertid denna användning
främmande, ända tills den på de yttersta tiderna inlånas
från da.-no. Ex. "(erfor han en förnimmelse af
ödslighet och) sökte in i skogarne igen". Mark Stern, Slätten
s. 110. — "Jag vet inte farfar! — Men jag tror jag
aldrig skulle sökt hit!" Strindberg, Kronbruden s. 48. —
"Men han.. . blef aldrig stående still på den ståndpunkt
han uppnått, sökte alltid framåt etc." Georg
Nordensvan, Bildkonsten s. 101.
Ännu mera svårsmält i svenskt språk än föregående
förefaller en vändning som Gustaf af Geijerstam tar
upp en enstaka gång i en artikel om Jonas Lie, Dagens
Detta kan endast den i sydsv. språk hemmastadde afgöra! (Möller *
Ordbok öfver Halländska landskapsspråket anför adj. endast med den
i högsvenskan gängse bet.; men däremot också ett verb löpsa =
skena). En säker sydsvensk dialektform är väl däremot adj.
spökande = skämtsam, lekande hos Gustaf Ullman Vestkust (s. 42) "ditt
spökande löje". Som danism vore den allt för grof för att man
skulle kunna tro förf. om den. — Samma är förhållandet med uttr.
vara igen = vara kvar (K. G. Ossian-Nilsson: "en man är dock ännu
igen" — "S. A. Hedin", Ups. Nya Tidn. 23/4 04). Mig åtm. är detta
uttryckssätt främmande och påminner närmast oin da.-no. er iyjen o. 1.
Men konstruktionen är gångbar i andra trakter af Sverige än
Mälardalstrakterna, liksom den ju tillhör äldre svenskt språk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
