Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SPRÅKLIG SKANDINAVISM.
91
före? Länsman: Det var inte!" (ib. s. 65). —
Lill-Mats: "Kersti är snäll! Brita: Åh, för det! Lill-Mats: Jo,
är hon!" (ib. s. 87). — Länsman: "Har du dräpt
barnet? Kersti: Jag har!" (ib. s. 80). — Svanehvit:
"Du kysser mig icke! Prinsen: Jag har!" (ib. s. 149.
— Här är ej blott pron. det utan äfven en "pronominal"
verbalform utelämnad: "jag har gjort det; i fall ej den
fullständiga satsen får tänkas som: "jag har kysst dig.u).—
"Gudabarn vill du vår klagan
Sätta öfver i det språk
De odödlige bäst fatta?
Dottern: Jag vill!" (ib. s. 254). — Hertigen:
Hufvudet skulle af; stoppas i en säck, hängas i ett träd!
Styfmodern: Jo, det skulle! (ib. s. 113. — Jfr det
emfatiska uttrycket: [Skulle du bli glad, om du finge
ja?] Om jag skulle!) — Hos Strindberg möter detta
utelämnande af obetonade pronomen såsom objekt
(åtminstone en gång) äfven vid andra verb än hjälpverb:
Prinsen; "Du kan du? Svanehvit: Far har lärt."
(Kronbruden s. 131). Här är stilens brakylogi drifven
därhän, där den icke har någon motsvarighet i da.-no.
talspråk.
Tillägg under tryckningen.
En delvis principiellt motsatt ståndpunkt till prof. Noreens
(inledningsvis refererade) intages af en hans danske anmälare S.
Ny-gaard i Dania X ss. 189 ff. prent emot Noreen’s förkastelsedom öfver
lån fr&n da. (som Nygaard tycks gifva en alltför generell innebörd)
gör denne gällande, att lån från syskonspråken väl är ett af de mest
naturliga sätt på hvilka ett språk kan utvecklas och riktas. Han
säger sig rent ut icke finna något som talar emot, att syenskan
upp-gåfve sitt (tyska) fönster till förmån för det da. (och gammalnordiska)
vindue, eller danskan sitt (tyska) begynde för det sv. börja. (Grunden
till förf:s större entusiasm för ett "språkskandinavistiskt" utbyte, tycks
sål. ligga i nordiskt-puristiska sympatier, gent emot hvilka Noreen
ställer sig skeptisk).
Hilding Celander.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
