Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
små randanmärkningar
121
gunnere skulle vpfluge mett rijder szancte Jörens
höns’. Det lär väl ej vara tvifvel underkastadt, att
detta gamla uttryck ’uppflyga med riddar Sankt Görans
höns’ hör samman med de båda af förf. anförda moderna
fraserna innehållande ’Davids höns’ och ’Pär Matts (resp.
Pär Matssons) höns’.
Att ’Davids höns’, såsom föreslagits af en af förfrs
meddelare (noten p. 28), icke blott är en
folketymologisk omtydning af eng. ’Davy Jones’, torde framgå af
tillvaron af anförda gamla uttryck; men någon senare
inverkan af ’Davy Jones1 vore kanske ej alldeles
otänkbar.
I svenskt språk förekommer en annan grupp af
fraser, som måhända skulle kunna äga något samband
med de ifrågavarande. Jag har för närvarande blott
tre något varierande exempel att anföra, men de
förefalla mig peka hän mot en gammal bild, som anknyter
sig till flyttfåglarnes bortdragande. I Carléns Rosen på
Tistelön I förekommer: [Arve] ’såg sitt sköna hopp om
ett fullkomligt fritt och oberoende lif . . . fara bort med
flyttfoglarne’ (anmärkas bör kanske att ifrågavarande
kasus ej inföll vid flyttfågels tid, utan i juni); i samma
förfrs • Ett köpmanshus II säger en gammal sjöman:
’Hvar i häcklefjäll håller du hus? Ha grågässen flugit
af med brorsgubben?’; och slutligen förekommer i Brascks
Acta et Martyria Apostolorum (1648) följande påtagliga
pangdang till det sista citatet:
’Intet finne vij nu honom här,
Medh Wallgässen han bortflugen är’ (III, 6).
Hvad dessa ’vallgäss’ för öfrigt kunna vara för
sort, vet jag icke. Kanske helt enkelt tryckfel för
’will-gässen’? Eller skulle första delen af ordet möjligen höra
samman med vallfärda och valla (jfr t. ex. ’Månge måste
wandra och walla i främmande Land’, A. B. Hasselquist,
Bättrings Basuun, 1680) och ’vallgäss’ sålunda vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
