Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Inkongruenser af typen ’i sin helhet och sammanhang’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28
OLOF Ö8TERGREN.
medan däremot obestämda artikeln i ’en den lifligaste,
mest entusiastiske man, som talar med en kraft och eld,
som hänrycka ännu mer än hans skrifter’ lika väl kunnat
sättas ut äfven vid det senare substantivet ’eld’.
På ungefär 300 sidor i Törneros har jag lagt märke
till ett 100-tal fall, där adjektiv icke upprepas vid det
sista substantivet, men blott få, där det är upprepadt,
t. ex. i stilistiskt syfte, ej för uttryckets klarhets skull i
följande exempel: ’höllo oss öppna grindhål och öppna
tiggarehänder tillhanda’. Possessiver, äfvensom hans,
hennes, dess, deras har jag iakttagit utsatta blott vid
det första substantivet ett fyrtiotal gånger, upprepad©
blott några få gånger. Emellertid är icke jämförelsen
noggrant genomförd, hvarför skillnaden kanske ej blir
så stor som det nu ser ut fastän den redan vid ett
ytligt betraktande är slående. I mer torr normalprosa äro
upprepningarna vanligare och för öfrigt växlar naturligen
frekvensen efter olika individer, på samma sätt som
användningen af ordpar hos olika författare mycket
varierar. Hos Törneros träffas dessa i stor mängd, under det
de t. ex. i E. Tegnérs, ’Om genus i svenskan’ äro
sällsynta. En allmän motvilja mot upprepning utan
tvingande skäl finns emellertid tydligtvis för handen och är
viktig som grund till inkongruensernas utbredning.
En annan grund kan man finna genom att betrakta
en del exempel af samma utseende som följande, hvilket
jag ofvan anfört som inkongruens: ’Det återstod blott
en stor fråga och häftigt kif bland herrarna, hvilken skulle
köra’. Jag har frågat ett par språkmän, huru de
uppfatta detta exempel, och de ha bägge haft den uppfattningen,
att ’en’ icke hör tillsammans med ’häftigt kif’, och att
således exemplet är otadligt på grund af att ingen
inkongruens föreligger. För min uppfattning ställer sig
saken något annorlunda. Jag tror, att ett vagt minne
af ’en’ föresväfvar äfven vid ’häftigt kif’, att alltså exemp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
