Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Inkongruenser af typen ’i sin helhet och sammanhang’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INKONGRUENSER.
43
bör ställas helt olika för andra stilarter än den, som
An-dresen kan afse med detta sitt uttryck. Luthers
språkbruk tyder äfvenledes på att regeln ej är ständigt
densamma, utan växlar general- eller möjligen
individual-stilistiskt.
Härmed har jag fört min undersökning så långt
jag med mitt hittillsvarande material trott mig kunna
komma. Kanske äro en del slutsatser väl djärfva, då
emellanåt beläggen äro ganska få, men jag vill heller
icke, att de då skola anses annat än som synpunkter,
hvilka kunna vara af nog vikt att beaktas vid en
utförligare behandling af den intressanta frågan.
Inkongruenserna ha äfven en särskild betydelse
därför att de höra till de krafter, som så småningom
medverka till att undergräfva känslan af skillnad mellan
detkön och annat kön. Sådana krafter finnas flere, man
kan bland annat tänka på konflikten mellan grammatiskt
och personligt genus, på förekomsten af dubbelt genus
såsom vid en mängd tygnamn, kemikalier o. a., på
växlingar i ords vanliga genus som Per Hallströms ’på fälten
växer ~ den rikaste ,hvete’ Reseboken 128 (kanske
föranledt af ’råg, säd, gröda’). Till dessa krafter kunna ock
räknas de oböjliga adjektiven och grundtalen, med formen
alltså lika för alla kön. I pluralis ha vi ju redan sedan
lång tid tillbaka utan olägenhet umburit all genusskillnad,
och en liknande förenkling för singularis vore naturligen
äfvenledes önskvärd. De krafter som verka åt detta håll
äro alltså att betrakta som befordrande för språkets
enkelhet i uttryckssätt.
Men långt aflägset är naturligen ännu resultatet,
och det kan kanske näppeligen komma till stånd förrän
genom fonetiska förändringar genusändelserna
sammanfalla (såsom faktiskt i vissa förbindelser redan sker med
somliga adjektiv, t. ex. de på -sk), eller åtminstone
starkare analogiska krafter än de som nu kunna påvisas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
