Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Berg, Ruben G:son. Beriktiganden till Evald Ljunggrens “Svenska Akademiens Ordbok“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERIKTIGANDE]*. 69
dunlclad, desavoueras ju sedermera af Atterbom själf. Det
kan därför tyckas, som om pieteten för fosforisterna snarast
bjöde att inte göra allt för mycket affär af de språkliga
nyheter i Phosphoros, som blott äro till finnandes där."
Jag tviflar på att ett dylikt försvar vinner proselyter.
Hr Ljunggren har ju visat ett visst intresse för ordhistoria;
det bör då inte lämna honom kall, att ett så oerhördt stort
antal nya ord införas i vårt språk af nyromantikerna, att
förmodligen ingen litterär skola hittills riktat svenskan med
ett så stort nytt ordstoff. De af hr Ljunggren citerade
orden äro jn endast i ringa mån tilltalande, men ensamma
karaktärisera de inte det nyromantiska språket bättre, än om
man påstod att Tegnérs språk karaktäriserades af
morgon-lysning, hvadan kommer du från?, kàbbalik (= kalabalik),
tyrannbetämjare o. s. v. Och äfven om SAOB skulle
belasta sig med en del sådana ord som de anförda, så sker
ingen orättvisa. SAOB har kostat på sig att ta med t. ex.
de enstaka bebita (1620), beblodga (1666), bebånga (1620),
bebårda (1620), som representanter för 1600-talets
"riksspråk1^?), och t. ex. bepucklad, bildadt "enst., skämts." af en
grefve Wachtmeister i en resebeskrifning 1896 och sedan i
en hast antagligen vordet "riksspråk" för "hela folket" trots
kamelers relativa sällsynthet — åtminstone i Mellan-Sverige.
Det är emellertid riktigt kärt att ha fått auktoritativt
meddelande om att det är af pietet mot Atterbom och hans
vänner, som SAOB ägnat deras språk så liten
uppmärksamhet. Pietet är en vacker känsla. Men den är inte fullt
klädsam, när den blir alltför öfvermäktig. Att pieteten
sträckte sig till angelhakar, det var nästan rörande. Att
SAOB blundade för att äfven i Phosphoros 1811 sid. IB finns
Asisk och i Phosphoros 1812 sid. 36 finns befrejdad och
endast anförde det förra från O. von Dalin och det senare
från Björner, det kanske man också bör hålla SAOB räkning
för. Men att pieteten äfven gått så långt, att SAOB vill
påbörda Biberg, Leopold m. fl. att ha kastat in i Sverige en
massa med nya ord, ehuru ansvaret för många af dem i stället
bör drabba Hammarsköld och Atterbom, det tycker jag är
att gå för långt. Exempelvis dessa lärda ord1:
1 Såväl här som i Pedag. tidskr. har jag af utrymmesskäl
mäst inskränka mig till att ånge endast beläggåret. Men om n&gon
ordforskare skulle önska lära känna ett dylikt tidigt citat, står jag
naturligtvis gärna till tjänst med detaljerad hänvisning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
