- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femte årgången. 1905 /
83

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Noreen, Adolf. Vår allra nyaste svenska skolgrammatik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VÅR ALLRA NYASTE 8VEN8KA SK0LGRAMMAT1K.

83

icke för att reducera det beröm jag redan från
hufvudsakliga synpunkter ägnat arbetet, utan för att till förf.s
ledning vid en blifvande revision af boken lämna
upplysning om hvad som förefallit en i sanning välvillig och
intresserad läsare tarfva förbättring eller åtminstone
retuschering.

S. 3 anm. är missledande. Accentueringen pA det
i motsats till på bordet "beror"1 icke på vana, utan
är en vana som beror på betydelseförhållanden.

S. 5. Att med termerna klingande och klanglösa
ljud beteckna motsättningen b, d, g, v : p, t, k, f o. d.
är mycket olämpligt, dels emedan nämnda uttryck i
vanligt språkbruk ha en annan, vidt afvikande betydelse,
dels ock emedan förf:s tredje grupp, de hviskade ljuden,
då falla utom de "klanglösa" ljudens sfär, ehuru de ju
odisputabelt sakna "klang".

S. 8 r. 2 nedan talas om munhålans "ställning".
Bör heta form eller om man så vill formning.

S. 9 anm. 3. Att identifiera "lena" och "främre",
resp. "hårda" och "bakre" vokaler är alldeles orätt; se
numera Vårt språk I, 389.

S. 11 anm. 1 säges omljudet bero på "att den hårda
vokalen stod framför i, j". Bör vara "att i nästa
stafvelse stod ett i, ju.

S. 18. Definitionen på egennamn är, troligen genom
påverkan af Wiwel, för trång, hvilket emellertid skulle
kräfva för stort utrymme att här uppvisa.

S. 19 r. 3 antas att vi i t. ex. "våra Karlar" ha
pluralis af "egennamnet" Karl. Detta med orätt, ty
Karlar är här plur. af "en (person med namnet) Karl",
hvilket icke är ett egennamn, utan ett artnamn. Om
verkliga egennamn med plural form, såsom Dalarna,
Alperna, Antillerna, Förenta staterna yttrar däremot förf.
inte ett ord.

1 Spärrningen nu gjord af mig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1905/0087.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free