Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Smärre bidrag - 1. Ruben G:son Berg. Finländska anteckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
SMÄRRE BIDRAG.
Bekännelse", Petersburg 1813, där det finns studerte,
conscriberte m. fi. "wida ivägnar wigtigare" skrifves af
Askelöf 1815 i "Lifvet och döden"; erhindra förekommer
som normalform i Chenons öfversättningsroman "Berget
Henneth" (se S. o. S. IV: 238), se t. ex. II: 64, 107,
110, 137, 138, 163, 183; och äfven i tidningen
Colpor-tören enligt citat i "Läsning i bl. ämnen" II: 109.
I bibliografiskt intresse antecknar jag vidare, att en
innehållsrik anmälan af K. Nordenstrengs ofvan (S. o. S.
III: 123) nämnda uppsats, författad af K. J. Hagfors,
ingick i Hufvudstadsbladet för 30/n 1903.
För den händelse jag skulle komma att någon mer
gång sysselsätta mig med finländskt språkbruk — något
som nu förefaller mig mycket osannolikt af flera skäl —
vill jag här göra en generell påpekning. F. d. professor
A. O. Freudenthal har i Finsk tidskrift LVI: 448 bland
annat anmärkt mot mig, att i mina Lex. bidr.
"nybildningar af särskilda [? ?] författare uppgifvas som
finlandismer". Anmärkningen är oriktig och måste bero
på något misstag. Jag har icke kallat dem "finlandismer",
men väl räknat dem till "finländskan". Ord och
ordformer, som citerats från finländsk litteratur, författad
af finländare, äro naturligtvis "finländska", vare sig de
äro individualismer eller idiotismer. Jag har antecknat
hvad som synts mig påfallande och inbjudit till
granskning af mina anteckningar för att få utrönt, huruvida
resp. ord äro vanliga eller enstaka. Någon ärelystnad
att öka "antalet finlandismer" med vare sig 100 eller
1000 nya har jag inte hyst; det är mig verkligen
likgiltigt, om de äro flera eller färre; det gäller ju bara att
fastställa hvilka de äro. Härvid få vi hjälpas åt allt
fortfarande, ty "Landsmålsföreningens förteckning" är
kvalitativt som kvantitativt endast en ringa ansats, vid
hvilken man ej kan bli stående.
ff. 6. B.
-*––
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
