Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Hesselman, Bengt. Preteritum af gråta, låta (sonare) och utvecklingen af samnordiskt ē
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PRETERITUM AF GRÅTA, LÅTA ETC. 119
den götiska invasionen af ä-former. Det sammanhänger
troligen därmed, att i en dialekt som kontraherat ei > ë,
formerna let, gret lätt kommit att associeras med preterita
sådana som bet, grep. Och dessa ha skyddat gret och let
från att följa med i den allmänna strömningen. I
synnerhet i fall de senare till pluraler fått de nybildade
formerna gritu, litu (jfr fsv.). En bidragande
omständighet för grammatici och lexicografer har nog också
varit tendensen att skilja pret. let ’sonabat’ från
hjälpverbet lät. Om denna tendens se Rydqvist Sv. Spr. L.
I, s. 161. Hjälpverbet fick behålla ä, då det i de allra
flesta dialekter fått ä — genom inverkan från pr., inf. læta.
Och let ’sonabat’ stödde i sin tur gret. Att det också
funnits en motsatt tendens, att sammanblanda de båda
verben låta — hos naivare personer — visar väl den
omständigheten, att let försvunnit ur skriften tidigare än
gret. — För öfrigt finnas äfven andra fall af växling
mellan e och ä i nyare och äldre skriftspråk, som
säkerligen äro att hänföra till den ofvan uppvisade dialektiska
fördelningen, så t. ex.. lékatt och læhatt (fsv.), tve- och
tvä-tydig1, möjligen hest och häst, Siverike och SwæriJce
m. fi.
Det uppländska sammanfallet af ë och æ > ë är
troligen af hög ålder. Möjligen ha vi till och med att se
spår därtill i Upplandslagens skrifningar umvela (Sdml.
ttmvæla), et ’ätt’, fen ’färre’, reme ’råna’. Se Noreen
Aschw. Gr. § 105 anm., § 114 anm. 2 och jfr ofvan s. 105
not 2 och s. 114.
1 e svenskt, ä västgötskt enligt Hof Dial. s. 35. En annan
förklaring af ë hos Noreen Aschw. Gram. § 83, 3 a). — Också flera
andra här ofvan vidrörda former ha förut varit föremål för
förklaringar, delvis afvikande från dem, jag antagit. Se t. ex. v. Friesen
Nord. bidrag, s. 32 (fre, fri), 37, 39 f. (skër, skir), s. 45 (,sjévar), Kock
Arkiv XVH s. 370 (se, sne, fre, Seby, sil), XVIII s. 256 (sjëvar), XX
s. 280 (d:o), Pipping o. a. s. 10, 14, 16, 17, Noreen Ascliw. Gr. (se
reg.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
