Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NA GRA ANMÄRKNINGAR.
139
Innan jag meddelar dessa anteckningar, vill jag
förutskicka den anmärkningen, att de icke afse att i egentlig
mening utgöra en kritik af d:r Bergs arbete. Endast mera i
förbigående vill jag därför framställa ett par allmänna
anmärkningar.
D:r Berg anger icke genom titeln på sin uppsats fullt
klart begränsningen af sitt ämne. Af underrubrikerna framgår
dock, att hans syfte varit att gifva bidrag till den moderna
finländskans karakteristik blott från synpunkten af dess
afvikelser från den samtida högsvenskan1, m. a. o. att lämna en
samling af finlandismer. I ett visst fall synes han mig
emellertid härvid i sin uppsats fatta begreppet finlandism något
för vidt. Jag syftar därpå, att han bland finlandismer utan
vidare inordnar en del ord och uttryck, som utgöra
benämningar på (eller ha sitt upphof i befintligheten af) vissa
statsliga, kommunala, kommunikativa, rättsliga o. s. v. institutioner,
inrättningar och förhållanden, titlar på vissa tjänstemän o. s. v.,
hvilka alla institutioner o. s. v. icke äga några fullkomliga
motsvarigheter i Sverge. Ex. på dylika ord och uttryck äro:
(telegrafiskt) af gångskontor, biljett förv altare, boställsinspektör,
centonal (se numera SAOB), depå föreståndare, estafett-befordran,
-försändelse, -post, for st-konduktör, -uppsyningsman, kanalchef,
kommunalläkare, linjekassör, -bokhållare, pedagogiekandidat.
ploginstruktör, referendanesekreterare, senatorska, skogstaxa tor.
Dessa och dylika ord äro enligt min mening inga finlandismer,
åtminstone icke om man med finlandism förstår ett i Finland
brukligt, men i Sverge obrukligt uttryck2, ty dessa ord måste
ju användas äfven af en svensk, så snart han vill tala om de
ifrågavarande personerna o. s. v. Dylika ord borde därför icke
upptagits på listan öfver finlandismer eller åtminstone
sammanförts till en särskild afdelning med betonande af den skilda
karaktären hos dem gentemot öfriga som finlandismer
betecknade ord.
En annan allmän anmärkning jag ville göra är den, att
det synes mig mindre lämpligt att, såsom förf. gjort, på listan
öfver finlandismer upptaga icke så få afvikelser — vanligen
synbarligen nybildningar — i fråga om former, genus,
betydelse o. s. v., som genom citaten eller verbaliter af honom
1 Jag tillåter mig att använda denna d:r Bergs term såsom
beteckning för det i Sverge skrifna och talade språket.
2 Och någon annan uppfattning af begreppet finlandism är väl
ej gärna möjlig?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
