Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NA GRA ANMÄRKNINGAR.
143
finlandism. Denna form förekommer hos Carlén Ett
köpmanshus 1: 60 (1860) och Skuggspel 2:i82 (1865) i samma användning
som det vanligare fnurra. På förra stället heter det: "Det var
väl någon fnurr på kärlekstråden"; på senare: "Om kungen
icke åter slår fnurr på tråden". Dessutom förekommer detta
ord i litteraturen vid midten af förra århundradet i flera
själfständigt utvecklade betydelser som jag icke känner hos fnurra:
1) knyck (på nacken)? eller = 4? Almqvist Det går an 162 (1839),
Jolin Barnhusbarnen 177 (1849); jfr: "Med hufvudet på fnurr"
Sturzen-Becker Saml. arb. 4:202 (1862); — 2) infall, nyck?
Sturzen-Becker Min fattiga sångmö 235 (1844), Stenhammar
Bilder ur Riksdags- och hufvudstadslifvet 3: 78 (1844),
Sehlstedt Sånger och visor 5: iæ (1876); — 3) vresighet,
fnur-righet Almqvist Sv. fattigd. bet. 23 (1838); 4) vresig,
fnur-rig min? Almqvist Aram. May 65 (1838); — slutligen 5) i
det något egendomliga uttrycket "fnurr af klokhet" Zedritz
Saml. skr. 3: 281 (1862). I svenska dialekter förekommer
ordet i liknande betydelser i Yästergötl. och Smål. (se Rietz).
— [Samtidigt förekommer ordet hos de finl. förf. Topelius
Dram. 189 (1853, 1881) och Wecksell Dikt. 248 (1861, 1868),
hvilka ex. sålunda äro äldre än de af d:r Berg anförda.]
intervju som neutrum har jag funnit i Sydsv. Dagbl.
Snällp. 1899, nr 298, s. 1: "Han . . vidhöll hvarje ord i
inter-viewet"; "Detta .. interviews sanningsenlighet". Danism?
kaprifolium som neutrum med best. form -iet torde
äfven i Sverge ingalunda vara sällsynt. Egendomligt är, att
d:r Berg ej observerat denna form hos Almqvist Amor. 155
(1839): "Se kaprifoliets Rankor . . .". Ordet anges af Weste
(1807), Dalin (1850) och Sundén (1885) endast som
neutrum; SAOL 1900 betecknar dess genus med: "r., äfv. n.".
möss såsom neutrum sin g. torde förekomma icke så
sällan öfver hela Sverge, men torde snarare ha en eufemistisk
än en vulgär anstrykning. På samma sätt förhåller det sig
med sing. löss. Jfr för öfrigt E. H. Tegnér i Sv. akad. handl.
fr. 1886 6:247 (1892).
plan. Realt genus af detta ord i betydelser, för hvilka
vi nu alltid använda neutrum, är icke ovanligt i något äldre
svensk litteratur. Ex.: Rydqvist Sv. spr. lagar 1: 352 (1850),
5: 41 (1874), densamme i Sv. akad. handl. fr. 1796 25: 30 (1852),
Y. Rydberg på flera ställen. Uttr. "en sluttande (1. lutande)
plan" (i egentlig betydelse) förekommer hos Bergklint Mindre
smdrag af vettensk. 1:149 (1781), Gosselman Col. 2:130 (1828),
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
