Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NA GRA ANMÄRKNINGAR.
153
nyare tid anträffas det t. ex. hos B. E. Malmström Saml.
skr. 2:190 (c. 1860, 1867), C. G. Malmström Sveriges polit.
hist. etc. 2:267 (1863), Carlson Sveriges hist. und. kon. af
Pfalz, huset 6:76 (1881), H. Hildebrand i 111. sv. hist. 2: us
(1877), Pallin Nyare tidens hist. (uppl. 1878, s. 128, 1887,
s. 99 osv.), H. L. Forssell i Sv. akad. handl. 58: 340 (1883),
Odhner Gustaf IILs reg. 1: 207 (1885), Aftonbl. 1899, n:r 151,
s. 3. Af den stora luckan i raden af belägg och af den
omständigheten, att ordet i nyare tid tyckes ha varit särskildt
favoriseradt af historici, vill det synas, som om ordet på
1700-talet dött ut, men senare upptagits ur det äldre språket.
Återupptagandét kan naturligtvis ha underst ödts af det t.
friedfertig äfvensom af tillvaron af andra adj. på -färdig:
botfärdig, rättfärdig, saktfärdig osv.
fängelseväsen(de) tyckes vara kändt från högsv. af
Lundell (1893), som upptager det utan särskild beteckning.
Såsom officiell benämning förekommer det dock som bekant icke
i Sverge. Jfr beträffande denna art af finlandismer
medici-nalverk(et), skolanstalt, skolvcrk(et) nedan.
förskottsvis. Den öfverförda användning som af d:r Berg
anföres från finl. föreligger i följande språkprof ur högsv.
litteratur: "här må blott några hufvuddrag förskottsvis upptagas"
Palmblad Fornkunsk. 1: CH (1843); "Förskottsvis kan...
anföras ..." Kræmer Enst. ord 11 (1882); "en fråga som vi
... ej tilltro oss här förskottsvis besvara" Tidskr. utg. till
främj. af mosskult. etc. 1886, s. 4. Ett öfvergångsex.
förekommer hos Tegnér Saml. skr. 5:195 (1827): "Den
[grammatiska kunskapen] intages på förhand [före textläsningen], och
liksom förskottsvis". — Hvad högsv. beträffar får väl dock
denna användning betraktas som numera föga bruklig.
grott — af lågt. grot — anträffas i samma betydelse
som i den moderna finl. hos Linné 01. resa 114 (1745):
"Bondfolket giör öfwer hela Öland starka mål, hwaraf de ock
blifwa grotte och starke"; dens. Skån. resa 154 (1751): "En
bonde ... på Skåne slätt, som äter ärter, mycket bolivets gröt
[osv.] . . . blifver stor, grott, styf, stark, sen, tung"; med
något afvikande betydelse därs. 229: "Alla hennes lineamenter
i ansigtet [hade] blifvit så gråtta och grofva, som på en
människa då hon ser sig i bränspegeln". I den förstnämnda
betydelsen upptages det vidare af Serenius (1741): grott
qwinfolk, masculine woman, rounceval girl", Lind (1749):
"grotta lemmar", "ett grott qwinnfolk", Sahlstedt (1773; jämte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
