Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NA GRA ANMÄRKNINGAR.
159
långbänken" Fryxell Ber. 6:322 (1833); "att genom envishet
och fyndighet draga saken på långbänken" C. Annerstedt
(1890) i Vitt. akad. handl. N. F. XII. 2: 51 (1894). Uttrycket
"dra(ga) ut (något) på långbänken" omnämnes äfven af Lind
(1749), Sahlstedt (1773), Möller (1790), Weste (1807).
Da-• lin (1853) anför fraserna "draga (något) ut på långbänken"
och "komma på långbänken" och samma fraser upptagas af
Lundell (1893). Från listan på finlandismer bör således denna
användning af ordet långbänk definitivt försvinna.
mandatorial användes åtminstone ända till början af
1800-talet äfven i Sverge. Ex.: Växiö domk. akt. 1681, n:r
175, Sv. o. Norg. statskal. 1820, s. 328, Dagl. Alleh. 1824,
n:r 41, s. 1.
medicinalverket = -väsendet förekommer i något äldre
högsv. (ehuru icke som officiell term?). Ett gammalt
litteratur-ex.: Posttidn. 1758, n:r 28, s. 3. Ordböcker: Möller (1790),
Weste (1807), Dalin (1853).
missrekommendera (missrekommenderande) kan icke
betecknas som en finlandism. I tidnings-litteraturen har jag
åtskilliga gånger sett denna naturliga nybildning. Ett par ex.
kunna anföras: Aftonbladet 1897, n:r 4, s. 2: "En del
prester . . . begagna sitt inflytande för att missrekommendera för
dem misshagliga tidningar"; Dagen 1900, n:r 216 A, s. 3:
"Det var visst inte missrekommenderande att vara
roddarmadam". I skånskt talspråk är det icke sällsynt, men har en
starkt hvardaglig karaktär (möjligen till och med en något
vulgär anstrykning?).
nuna förekommer enl. Rietz äfven i ett par sv. dial. i den
från finl. anförda bet.
nyss- motsv. högsv. ny- (= nyligen). [Som bevis för det
af d:r Berg riktigt anmärkta förhållandet, att
sammansättningar med nyss- i detta fall i finl. äro de normala, kunna
anföras följande tilläggsex.: nyssbakad Topelius Fältsk. ber.
5: 46 (1867), nyssbildad Snellman Kärlek 141 (1872),
nyssblif-ven Cygnæus Skr. 5: 564 (1864), Topelius Vint. I. 1: 329 (1860,
1880), nyssfödd Cygnæus Skr. 2: 27 (1858), Rein Psyk. II.
1:205 (1891), Westermarck Mensk. äkt. 344 (1893) m. fi.,
nyssgräddad Topelius Fältsk. ber. 4:157 (1864), nyssklippt dens.
Vint. I. 1: 139 (1863, 1880), nysskommen dens. Fältsk. ber. 3: 327
(1858), nysskärnad dens. Vint. II. 2:193 (1882), Lange Luba
112 (1889), nysslimmad (om ett tak) Alexandra Gripenberg I
tätn. led 145 (1886), nyssmjölkad Grotenfelt Handb. i mej.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
