Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Olson, Emil. Några anmärkningar till R. G:son Bergs “Lexikaliska bidrag till finländskan i våra dar“
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
EMIL OLSON.
11 (1886), nyssplöjd Topelius Fältsk. ber. 1:91 (1854),
nyss-rökt dens. Vint. II. 2:193 (1882), nysständ dens. Ljungbl.
220 (1884, 1889), nyssutslagen dens. Fältsk. ber. 4:119 (1864),
nyssutspruckcn Lange Luba 12 (1889).] Att finl. här
bibehållit ett äldre skick1, visas af följande ex. från äldre högsv.
på likartade sammansättningar: nyssbakad (äfven bildl.) Lind«
(1749; under neubacken), nyssblifvcn därs., nyssbyggd
Fischerström Econom. diet. 1:579 (1779), nyssdöpt Lind (1749;
under taujf-hemd), nyssfångad (sill) Göt. tidn. 1788, n:r 74, s.
2, nyssfödd Fischerström Econom. diet. 1:98 (1779), Kellgren
S. arb. 2:216 (1789), 3:109 (1794), nyssgarfvad Fischerström
Econom. diet. 4: 111 (1792), nyssgift Swedberg Schibb. 134
(1716), Lind (1749; under knilpffen), nysshackad Fischerström
Econom. diet. 3: 408 (1781), nysskommen Bælter Jesu hist. 4: 600
(1757), nysslcgd Lind (1749; under neugeivorben), nyssplockad
Fischerström Econom. diet. 2:67 (1780), nysstjärad Verelius
Index 239 (1681), nysständ Kellgren S. arb. 1:169 (1784),
Valerius Skr. 1:164 (1811), nyssupplöjd Arvidi Manud. in poes.
svec. 28 (1651). I modern sv. torde däremot
sammansättningar med nyss- — utom naturligtvis i de fall där de icke
kunna ersättas med ny- — vara sällsynta. Ett nyssvorden =
nyblifven hos A. Quennerstedt Smal. minnen 18 (1891) har
en arkaistisk prägel.
omgång i bildl. användning: omväg; (lång och onödig)
procedur; omsvep, "omständighet"; uppskof, dröjsmål; bråk,
besvär, kan icke betraktas som en finlandism, ehuru det väl
är möjligt, att denna användning numera i Finland är
vanligare än i Sverge. Af de många språkprof ur högsv.
litteratur — omkring ett 60-tal — som jag funnit i de af mig
begagnade samlingarna, antecknar jag några för att exemplifiera
de olika betydelsenyanser, hvilkas utveckling jag sökt antyda
genom översättningsordens ordning ofvan. Såsom synes, sträcka
exemplen sig i tiden ända in till de allra senaste åren.
[Måleriet framställer i ett ögonkast] "hvad eljest igenom lång och
tröttsam omgång borde beskrifvas" Tessin Bref 1:84 (1756);
"då slutsatserne behöfva med något beswär och en längre
omgång utveklas" Melanderhjelm i Vitt. akad. liandl. 5:70
(1788); "hwilken wäg . . . utan oingång leder till det målet"
Thomander Pred. 2:21 (1849); "omgången af deras [dvs. [-ämbetsskrivelsernas]-] {+äm-
betsskrivelsernas]+} passerande genom ryska utrikesministeriet"
E. C. Tegnér Armfelt 3:438 (1887); — "då en mindre ym-
1 En annan mening uttalar B. Saxén i Finsk tidskr. 56: 313.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
