- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Femte årgången. 1905 /
185

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Ur Almquists “Om svenska rim“

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

UR ALMQUISTS "OM SVENSKA RIMU.

185

slutligen kan det nyttjas som enstafvigt rim i
jambise-rande vers, då det får amfibraekiskt uttal.

På tal om ottava rima, "detta så celebra, så
utomordentliga ... i svenskan snart sagdt oupphinneliga . . .
Versslag", säger han om de två slutraderna, att detta
"Finalpar är det som skänker magnificence och ett
grandiost eftertryck åt Ottavan: med få ord, som åt denna
versart ger en så utmärkt karakter" — ord, som
påfallande erinra om Geijers uttalande i Iduna (andra uppl.)
om detta versslag. — När statsrådet i svenska gjort en
stanz med uteslutande tvåstafviga rim, betraktas detta
som ett storverk på Jaktslottet och det säges: "När man
hos oss försökt att eftergöra Ottava-stanzen, är det
vanligen alltid med de sex första rimmen alternerande:
tvåstafviga och enstafviga . . . Flere poeter (såsom, bland
andre, vår älskvärde Böttiger, den illustre öfversättaren
af en del af Tasso) hafva, under resonemang häröfver,
sagt mig det vara en svårighet nästan gränsande till
omöjlighet, att komponera svenska (liksom tyska eller

engelska) Ottava ßima annorlunda än så."

* *

*



En gång kommer Almquist in på allmänt språkliga
resonemanger. De bilda inget helt, därtill äro de för
tillfälliga och för afbrutna, men de ge bidrag och tillägg
till hvad han annorstädes sagt i dessa frågor.
Individualist härutinnan som annars, har Almquist framför allt
betonat just individuella skiftningars berättigande.
Inledningen till trettonde kapitlet i hans svenska språklära,
"Om de svenska Landskapsmålen eller
Provinsdialekterna" är i detta hänseende karaktäristisk och
betydelsefull. Dess första stycke: "Det språk, som man kallar
Svenska, är en idé. Det finnes allenast i böcker och i
grammatiskt bildade personers skrifter: såsom verkligt
lefvande språk (i tal) gifves det deremot icke" innehåller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:15:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1905/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free