Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Stilistiska sträfvanden hos Tranér och Adlerbeth. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
RUBEN G-.SON BERG.
en, som ständigt sysselsätter sig med linguistiska experimenter,
ja, anlägger ett ordentligt raritets-kabinett af sådana rön och
uppfinningar. — [Tranèrs verk] ger —–-åtminstone stycketals en Homerisk
motbild — - — det lemnar, slutligen, för svenska språkets studium
och utbildning mångfaldiga rika skatter att begagna, när man har
tillräcklig urskilning, att från åtskilligt oanvändbart afsöndra det myckna
användbara."
Det framgår af de ofvan anförda uttalandena att
nyromantikerna själfva funno öfversättningarnas
förtjänster i stilistiskt afseende ligga i "språkets utbildande".
Närmare bestämdt, delar sig detta i två hufvudstycken:
ordförrådets riktande genom lånord, arkaismer,
nybildningar o. s. v., samt det poetiska språkets förändring
genom införandet af nya konstruktioner och nya
ordformer. Jag nödgas här lämna åsido utvecklingen af de
nyromantiska åsikterna i dessa punkter1; för att i förstone
hålla mig till Tranérs faktiska resultat rörande ordvalet.
Med hänsyn till sitt ordförråd är han den vida
egendomligare af de båda öfversättarna. Hans språk
afviker i högst betydande mån från det dåtida allmänt
gängse. Vid slutet af år 1810 hade emellertid bara 6
delar (= sång I) af hans Ilias kommit ut, hvarför endast
en del nyheter då var bekant och kunde efterliknas.
Anmärkningsvärd är först och främst arkaismen i
hans språk. Sträfvandet i denna riktning är emellertid
påtagligare än dess lyckliga verkan, hvilket naturligtvis
beror på att man kan säga om honom som Wieselgren
om Marcus Wallenberg: "Det var en egen tanke hos en
icke poet, att han skulle kunna öfversätta poeternas fader!"
(Sver. sköna litt. V: 364.)
Tranérs ord former äro endast mera undantagsvis
arkaiska. I stället för ’till råds’ heter det till råde (fsv.
til radha) II: 372; "kommen ur himlaw Yl: 128 torde vara
1 Den skall ges i ett arbete om den nyromantiska
språkuppfattningen, som jag har under förberedelse.
r
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
