Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Berg, Ruben G:son. Stilistiska sträfvanden hos Tranér och Adlerbeth. I.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
RUBEN G-.SON BERG.
Och af sig sjelft uppklingade himmelens portar, dem Hörer
Rydqvist uppger (Sv. Spr. Lag. II: 548) att man ej gärna
uttalar t i själft — något som nu ofta är fallet — och
att denna skrifning egentligen gynnats af några
Uppsalaförfattare. Att själv varit uttalet och t-formen endast
en ’lärd’ tillställning, styrkes måhända af de många fall,
där liksom hos Tranér ’själft7 är pluralis eller dengenus.
Jag citerar här från olika tider några hithörande fall,
jämte ett par med ’själf i plur.
"Leffde them för sig sjelff" Peder Swart34;
"vth-aff oss sielff", Olaus Petri Postilla — båda enligt
Vendell, Språket i Peder Swarts krönika, 71 — "det de,
utan någon fiendes tillhjälp, skulle af sig själf falla ifrån
riket" Mörk, Thecla II: 147; "de besvärligheter, som de
nu ledo, af sig sjelf, förswinna" därsam. Ill: 37; "huru
de blifwit i et ögnablick förvandlade och sig sjelf olika"
därsam. III: 55; "Egentligen äro de ~ inga afsöndrade
och för sig själft bestående, sirliga danssteg"
Elegant-tidn. 37; "I stilla väsen, slutna inom er sjelf" Tegnér II:
19; "Men felen se vi sjelf" Tegnér III: 4; "hennes
behagligheter ~ i sig sjelft aldrig varit oöfversvängliga"
Palmblad, Aurora Königsmark II: 92; "den i sig sjelft
nyfikna Elisabeth" därsam. II: 160; "aftonens i sig sjelft
föga märkvärdiga ~ uppträden" därsam. 111:24; "hennes
i sig sjelft nog orimliga kallsinnighet" därsam. III: 223;
"en rigtig tjenst, som, ehuru i sig sjelft ringa" därsam.
III: 308; "hvarje nedskrifven sanning utplånas af sig
sjelft" Heidenstam, Hans Alienus II: 167; "hans ord togo
af sig sjelft en dyster, ihålig klang" Hallström, Vilsna
fåglar 6; "så slutade andakten af sig sjelft" därsam. 122,
"Min mormor hette Anne-Marie Berg i sig själft" En
gammal ,hist. 154; "hon . . . fann af sig själft små korta
strofer" Briljantsmycket 26; "Orden och tonen fann hon
af sig själft" därsam. 57; "vassar, som brunno af sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
