Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
OLOF ÖSTERGREN.
Einheitsgesetz tätig. Das erstere offenbart sich in der
Zusam-mengesetztheit der Benennang ans zwei Gliedern, das zweite
in ihrer Einheitlichkeit". Men någon lag anser han det ej
vara, blott en kunskapsteoretisk definition, och den gäller blott
för språket sedt som utveckling. På betydelseöfverföring har
Rozwadowski gifvit en definition, som stämmer med Voszlers
system. Och vid slutet af dessa resonemang kan han ge svar
på den uppställda frågan: Hvem lämnar materialet till
språkbyggnaden? Svaret, blir: Den analogibildande verksamheten.
En vanlig enkel människa antar, att minnet är en
förrådskammare, där böjningsformerna ligga vackert ordnade sida
vid sida. Men minnet är i själfva verket anlag till
analogibildning, som i sin tur är fritt ordnande och grupperande af
föreställningar. I hvarje sats, hvart taladt ljud förbinda sig
ljudändring och analogi på det innerligaste. Allt efter den
ståndpunkt jag själf intar, växlar synpunkten. Och den rena
böjningsläran ser i de språkliga ändringarna uteslutande den
analogiska sidan.
Sedan vi sålunda lämnat kapitlet "Analogie in der
Flexionslehre" komma vi till det sista i systemet: "Analogie
im Lautwandel". Den individuella ljudändringen vinner
utbredning endast genom analogi. Men då analogin är en fri
psykisk verksamhet, propageras endast de uttalsändringar som
så att säga ligga i luften, hvilka kunna stöda sig på en
ljud-.tendens. Ty detta ord uttrycker klarare och bättre
viljemomentet i ljudändringen, än ordet ljudlag. Begreppet ljudlag
eller ljudtendens är en godtycklig, utvecklingshistorisk
konstruktion. Men så länge man är medveten om den teoretiska
otillräckligheten af dylika bilder, kan man utan fara fortsätta
att konstruera. V. sammanfattar alltså summan af alla de
ljudtendenser, som kunna iakttagas inom ett visst bestämdt
språkligt område (Sprachgemeinschaft) i ett konstrueradt
samlingsbegrepp, som han kallar Sprachgeist eller Sprachtendenz.
Återstår till slut ett storartadt försök till behandling af
fransk utvecklingshistoria, till hvilket jag emellertid nödgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
