Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Östergren, Olof. Ett nytt system inom den tyska språkvetenskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ETT NYTT 8YSTEM I DEN TYSKA SPRÅKVETENSKAPEN. 37
råde, har nyligen gjorts af L. Grauchat Hans resultat lyder enligt
Voszler: "L’unité du patois de Charmey après un examen pius
attentif, est nulle ~ le mëme mot est prononcé différemment,
par tous les habitants du village, des pius ågés aux pius jeunes,
selon le rhythme de la phrase; Men märkligast är, att
vissa uttalsskillnader visat sig vara större, generationerna
emellan inom samma by, än mellan folk af samma generation, men
tillhörande olika byar! "Le langage de deux vieillards choisis
dans les deux villages est pius ressemblant que celui de deux
individus représentant différentes générations et choisis dans
le mëme village. Un seul mouvement phonétique embrasse les
deux endroits. Cela est d’autant pius curieux que les
popu-lations ne se mélangent et ne se rencontrent guère." Hur
går det nu att här förklara det gemensamma genom social
växelverkan? Fattar man språket blott som socialt
fenomen, står man rådlös inför det faktum, att likartade
ljudskrid-ningar kunna försiggå på skilda orter oberoende af hvarandra;
och lika litet kan man förklara, huru starka individuella
olikheter kunna fortlefva och bibehålla sig oaktadt det intensivaste
samlif (Wechselverkehr). För den estetiskt-evolutionistiska
uppfattningen ställer sig saken så: Det speciella och
individuella är, med eller utan samlif och utbyte, språket sedt som
skapelse; det gemensamma och regelmässiga är, med eller utan
samlif och utbyte (Wechselverkehr) språket sedt som utveckling.
Det finns emellertid verkligen i språkvetenskapen en
underafdelning, som något så när kan jämföras med fysikeq,
men det är icke jämförande folkpsykologi, utan jämförande
böjnings- och ordbildningslära.
Voszler fortgår nu till att behandla analogi i
ordbildningen och i betydelseutvecklingen. Han går in på Rozwado\vski’s
]ag 2 "An der Schaffung einer Benennung ist sowohl ein
ana-lytisches Gresetz der Zweigliederigkeit wie ein synthetisches
1 Festschrift für H. Morf, Halle 1905, s. 175-232.
2 Jan von Rozwadowski, Wortbildung und Wortbedeutung,
Heidelberg 1904.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
