Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1 - Kallstenius, Gottfrid. Recension af B. Risberg, Den svenska versens teori. Förra afdelningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KECEN8I0N. 47
het, men säkert, icke all1. Då det nu emellertid icke är klart,
hvad som orsakar satsbetoningen i de fall, som förf. anser
äga "objektiv värdebetoning", så torde det inte heller vara
så klart, att detta namn är det rätta. Ännu mindre klart
är det, att "subjektiv värdebetoning" är ett lämpligt namn
på den betoning, som gör, att "det i det tillfälliga
sammanhanget betydelsefulla2 framhäfves". Ur denna förf:s
lyckliga skildring af denna slags betoning kan man abstrahera
ett, som det synes mig, lämpligare och riktigare namn, "
tillfällig " eller "ockasionell3 betoning"; förf:s "objektiva
värdebetoning" skulle jag då vilja namnge "normal (sats-)betoning".
"Ställningsbetoningens" princip är tvåfaldig, dels att
ord som rubbas ur sin normala plats i satsen bli (relativt)
betonade ("omställningsbetoning"), dels att "svag" stafvelse näst
intill annan svag stafvelse, och särskildt mellan svaga, på
grund af rytmens tvång blir (något) betonad, liksom "stark"
stafvelse näst intill stark, och särskildt mellan starka, mister
(något af) sin styrka ("välbelägenhetsbetoning"). Alla termerna
här synas mig mer eller mindre hemska, och rysligast
"välbelägenhetsbetoning" — den Wulff ska termen "välbelägenhet"
borde icke få slippa utanför sin upphofsmans arbete. Skulle
man icke hellre kunna säga, att en stafvelse äger " rytmisk
betoning" eller "rytmisk tonlöshet"? "Omställningsbetoningen",
hvilket namn väl i nödfall skulle kunna accepteras, är väl
också till stor del af rytmisk natur.
Till förf:s framställning af den "objektiva" och den
"subjektiva" betoningens olika prosodiska natur komma vi senare.
Öfver kvantiteten — eller, som författaren, som det
tyckes helst (men icke mest), säger, extensiteten — har lian
gjort synnerligen viktiga och gifvande experimentella under-
1 Ej heller deras utomordentliga vanlighet och deras för hvarje
särskildt tillfälle växlande innehåll synas mig räcka till som förklaring.
3 Spärr af lektor R.
8 Termen "ockasionell" användes af Paul Prinzipien8 s. 68 ff.
och Noreen Vårt språk V s. 19 ff. i betydelseläran i en rätt afvi-
kande betydelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
