Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2 - Geete, Robert. En- i sammansättning med neutra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förblir oförändrad vare sig den sammansättes med maskulina,
feminina eller neutrala subst. eller deras derivater. Denna
form en- uppfattar jag såsom en till sammansättning med andra
ord bruklig, apokoperad form af ett oböjligt ord: ena, som
ännu allmänt brukas i ordet allena. Det enkla ordet ena
tillhör alla de nordiska språkarterna. I fornsv. möter det
äfven under formerna eno, ene och är, som nämndt, oböjligt,
hvadan det äfven i neutral användning behåller dessa former
(ena, eno, ene). Det förekommer både som adj. och adv.
Såsom adj. har det betydelsen: ende, ensam, enstaka, enskild,
för sig afskild, inom sig begränsad eller afslutad o. s. v.,
såsom adv.: endast, en gång o. s. v. Några ex. på ordets
användning i fornsv. må här anföras: ss. adj.: “man skal sik
ära tho man eno (’ensam’) ware“ GO., “klares ena for mik
gik“ Fl., “wiliom wi ridha twa ena“ ib., “han taladhe tha
vidher sik ena (’för sig själf’)“ Fr., “thät wiste ängin vtan
han ena“ Iv. — Ett ex. på ena som adv. är ST. “nar thät
ena (’en gång’) hafwir sina frukt vntfangit“. — I yngre
svenskan lefver den enkla adj.-formen ena kvar särskildt i
bibel- o. psalmboksspråket. T. ex. “det ena (’enda’)
nödtorftiga“ (Luk. 10:42), “Behålt mit hierta vid thet ena, at
jag tit nampn fruktar“ (Dav. Ps. 86:11), “Alt thetta verkar
then samma ene Anden, delande hvarjom sitt såsom honom
täckes“ (1 Cor. 12:11). — I sv. psb. 219:1 (af Åström)
heter det: “Lär mig blifva vid det ena, att i kärlek dyrka
dig“ o. s. v. — I en visbok fr. c:a 1600 i K. Bibl. heter
det: “Och när the alle ifrån tig lutha moste tu ena sorgen
uthsupa.“ — I den yngsta nysv. är ena ej längre lifskraftigt
annat än i det redan nämnda allena och i sms. enastående,
som dock möjligen är ett lån från danskan. I enahanda har
man väl att se en gammal gen. plur. — I sv. dialekter
lefver ena med friskare lif än i rspr. En del exempel anföras
hos Rietz. Jag skall nöja mig med att citera det
djupsinniga skånska ordstäfvet “de ä’ bädre att va’ ena barn än
ena ög“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
