Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Berg, Ruben G:son. Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gustaviansk fraseologi och Tegnérs Svea.
Genom Bernhard Risbergs utmärkta undersökning
"Litterära inflytelser på Tegnérs Svea" i Samlaren 1904, har det
blifvit fullkomligt klargjordt, att den berömda dikten i ganska
mycket beror på inflytande från tidigare vittra verk. Att
meddela ytterligare några paralleller, som styrka detta, är
ändamålet med efterföljande små anteckningar, som tillkommit
under arbetet på en studie öfver svenska alexandriner.
Jag har emellertid ej uteslutande fäst mig vid sådant,
som måste falla under rubriken påverkningar, utan framför
allt vid sådana uttryck, som måste sägas tillhöra en viss
skolas uttryckssätt, nämligen den svensk-akademiska. Detta
behärskar nämligen Sveas första del, och det synes mig vara
af en viss vikt att i detalj påvisa det.
# *
Det alexandrinska versslaget har i svenskan haft en mycket
afgjord tendens att fixera uttrycken. Tillsammans med den
schablon i ämnesval, som i så hög grad utmärker gustavianska
tiden och Leopolds skede, alstrade den en stilistisk tradition,
som nästan utöfvade en tvångströjas tryck. Bilder och
ordasätt gingo igen ifrån den ena skalden till den andra, ifrån
den ena dikten till den andra, och man tycks både bland
författarna och deras läsekrets ha varit föga nogräknad med
dessa omtuggningar, som verkligen äro lika påfallande som
"Ossians evigt samma". Utom, naturligtvis, när det gällde
att visa de icke inom klicken upptagna hvad deras frid
tillhörde. Sålunda togs Sven Svenson Björck i upptuktelse i
Språk och Stil. VI. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
