Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3 - Hylén, J. E. Några skolgrammatiska spörsmål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
några 8kolgrammatiska 8pörsmal.
171
framtid (B. Lidforss). — Det fjärran landet i väster (Axel Lundegård).
— Det fjärran österlandet (Johan Mortensen). — Svensken lefver på
sin fjärran halfö (J. Mortensen). — Det fjärran blå (J. Mortensen). —
I flärran länder (Ernst Ahlgren, J. Mortensen, C. D. af Wirsén). — Den
fjärran västern (J. Mortensen, K. Warburg). — Fjärran toners brus
(C. Snoilsky). — Till fjäran zoner (Snoilsky). - Ett fjärran landskap
(Hj. Söderberg). — Från fjärran ort (K. Warburg). — Från dolda, fjärran
andenejder (C. D. af Wirsén). — I fjärran passen (J. Vising). — En
fjärran bländsyn (Anders Osterling).
Fordom (Allmänt: adv.; Linder: adv. med häfd som oböjl. adj.;
Sv. Ak.7: oböjl. adj.). — En fordom hemsökelse (Axel Lundegård).
Framdeles. Till framdeles redovisning (J. G. Richert 1833).
Främst. Den läran omfattar alla vetenskaper, främst
stjärn-kunskap (K. E. Forsslund).
Fyrfota (Sundén: oböjl. adj.). — Detta fyrfota kapital (Axel
Lundegård). — Människorna uppoffra sina fyrfota gunstlingar (Axel
Lundegård).
F(Ör)d(etta). De f. d. eller nuvarande ordfogningar (Noreen).
— F. d. statssekreteraren (K. Warburg, C. D. af Wirsén).
Gratis. En gratis järnvägsresa (Walborg Hedberg). — Det i
dagarna utkomna gratis tilläggsbladet (enl. Olof Östergren).
Gängse (Sv. Ak.6: stundom adj., helst predikativt; Sundén:
oböjl. adj., mest predikativt; Bråte, Sv. Ak.7: oböjl. adj.; Rydqvist:
låter ej med fördel begagna sig attributivt, om än någon författare
gör så, såsom i danskan; jfr L. Almqvist 1850: det gängse systemet;
B. v. Beskow 1857: det då gängse puffningssystemet). — Allmänt
gängse namn (Nat. Beckman). — En gängse tro (Ruben G:son Berg).
— Den gängse undervisningen i grammatik (Ruben G:son Berg). —
Fullt gängse skriftspråksord (Ruben G:son Berg). — t)en gängse
förklaringen (Erik Björkman). — Ännu gängse ballad (G. Cederschiöld).
— Det då för tiden gängse bruket (G. Cederschiöld). — Den under
medeltiden gängse legenden (Karl Ljungstedt). — Då gängse
tänkespråk (K. Ljungstedt)..... En gängse men felaktig åskådning (O.
Levertin). — En så allmänt gängse term (Ad. Noreen). — Hittills
gängse användningen (Ad. Noreen). — Ett groft ehuru allmänt gängse
misstag (Ad. Noreen). — Det gängse talet, språkbruket (Ad. Noreen).
— Gängse skrifsed, uppfattning, uttal, uppställning, indelning,
ortografi, uttryck, grammatik, former (Ad. Noreen). — De i Florens gängse
berättelserna (Osvald Sirén). — Den gängse moralen (Hj. Söderberg).
— Den gängse uppfattningen (Karl Warburg). — Många nu gängse
ord (K. Warburg). — Då gängse påståenden (K. Warburg). — De
gängse Dantebiografierna (J. Vising).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
