Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om sättet för dialektala ortnamns upptagande
i riksspråket.
Med anledning af Sollefteåbladet af G-eneralstabens karta.
Den nyligen utkomna sydöstra delen af Sollefteåbladet
i skalan 1:100 000 visar i afseende på ortnamnen en viss
olikhet mot den några år förut utgifna konceptkartan i skalan
1:50 000. En del af de på kartan förekommande namnen
ha undergått större eller smärre ändringar, en del nya namn
ha tillagts, och några på konceptkartan förekommande namn
äro borttagna. Dessa förändringar bero väsentligen på en
genom Ortnamnskommittén för kartverkets räkning sommaren
1905 föranstaltad granskning af kartbladets ortnamn.
Undertecknad, som fått i uppdrag att på orten verkställa de härför
erforderliga namnundersökningarna, har dels därunder, dels
äfven efteråt haft tillfälle att om namnförhållandena inom
kartbladets område göra en del iakttagelser, hvilka möjligen
kunna ha något intresse för kännedomen om norrländskt
namnskick i allmänhet. Sollefteåbladets område synes ganska väl
egnadt att representativt belysa detta, då det omfattar bygd
af både mycket hög och mycket sen ålder och sträcker sig
öfver trakter af Ångermanland och Jämtland, som till
språkliga liksom andra traditioner äro ganska olikartade. För
efterföljande uppsats har dock hufvudsynpunkten hvarken varit
den språkhistoriska eller den kulturhistoriska, utan den af
namnens skrifning på kartan närmast framkallade frågan om
hur dialektala ortnamn lämpligast kunna behandlas i
riksspråksskrift. Detta är visserligen en ensidig och underordnad
synpunkt, men då frågan om sättet för ortnamns upptagande
i skrift ännu är ganska ofullständigt utredd och bereder
icke blott kartan, utan hvar och en, som har med dylika
namns skrifning att skaffa, ofta återkommande svårigheter,
torde det vara anledning att söka framdraga det bidrag till
dess besvarande, som det här insamlade namnmaterialet inne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
