Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
HERMAN GEIJER,
håller. Detta synes också egnadt att låta namnfrågan framstå
i viss mån enklare än den förut tett sig, och att i åtminstone
några fall för framtiden underlätta ett korrektare och
konsekventare namnbruk, äfven där icke några speciella
namnundersökningar företagas. Därtill kommer, att till följd af
en viss ojämnhet i behandlingen af de på den nu utkomna
kartbladsdelen förekommande namnen, en del inkonsekvenser
och oegentligheter fortfarande förefinnas, som i det följande
skulle kunna aflägsnas eller undvikas. Dessa inkonsekvenser
bero hufvudsakligen därpå, att Ortnamnskommitténs
granskning af de båda östligaste och de båda mellersta delarna af
konceptkartan var väsentligen inskränkt till de på kartan
förut upptagna namnen, under det att de nya namnen
obesedda inkommo i de transskriptionsformer, hvarmed jag
beledsagat dialektformerna. Dessa transskriptionsformer voro
emellertid icke gjorda med tillämpning af samma principer,
som Ortnamnskommittén sedermera tillämpade vid sin
granskning. I många fall var ingen uttänkt princip alls genomförd,
utan transskriptionen hade gjorts blott försöksvis eller var
uttryck för en uppfattning, som jag under uppteckningarnas
fortgång haft anledning att ändra. En något större stadga och
klarhet härutinnan har dock synts mig framgå ur den
genomgång af samtliga inom kartbladsområdet upptecknade ortnamn,
som jag nu efteråt ur transskriptionssynpunkt företagit, äfven
om, såsom också i Ortnamnskommitténs arbetsplan framhålles,
några bestämda, på alla fall tillämpliga regler ej torde kunna
uppställas. Genom att söka närmare begränsa giltighetsområdet
för de principer som här, under olika omständigheter, visa sig
ha tillämpats och vara möjliga att tillämpa, torde man dock
finna, att hela namnmaterialet ganska lätt låter indela sig i
skilda behandlingskategorier. Gränser mellan dessa låta sig
visserligen ej öfverallt med full bestämdhet dragas, men de
gränsfall, vid hvilka man stannar i tvekan, behöfva ej bli
någon stor del af det hela. I det följande vill jag söka lemna
en framställning af de allmänna synpunkter för
namnbehandlingen, som detta material synts mig gifva vid handen, därvid
först genomgående en del synpunkter rörande namnvalet, som
i detta sammanhang ej torde kunna alldeles förbigås, och
därefter, mera fullständigt, de synpunkter rörande
behandlingen af namnens form, som framgått ur en med hänsyn
härtill gjord klassifikation af kartbladsområdets ortnamn.
Till slut uppräknas de namn på den nu utgifna delen af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
