Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA O UT NAMNS UPPTAGANDE I RIKSSPRÅKET. 207
Det är nämligen ytterst vanligt, att ursprunget till ett namn
försvunnit ur språkmedvetandet, äfven om det synes mycket
genomskinligt. Där en association med en som ursprunglig
ansedd betydelse finns, beror den ofta på senare gissning.
Med afseende på exempelvis bergnamnet røsksiln Röskallen,
Ytterlännäs (jfr i det följande under II 6), så tyckes
ortsbefolkningen i allmänhet icke kunna säga om det är adjektivet
röd, som ingår i namnet, eller något annat ord. Och hos dem,
som mer eller mindre bestämdt förknippa namnet med
adjektivet röd, är detta gärna förenadt med och väl också
influe-radt af en förklarande sägen: att det en gång varit en
vådeld på berget, hvarvid toppen lyst så röd, att man
fördenskull kallat berget Rödskallen. Dylika namntolkande
sägner finnas öfverallt, men äro i allmänhet mycket lätt
genomskådade som gissningar, och innehålla endast
undantagsvis någon äkta tradition om ett namns ursprung. Stundom
äro de, såsom i fråga om detta namn, i och för sig möjliga,
utan att det finns något, som vare sig vederlägger eller
bekräftar. Många gånger anknyta de också till något annat
ord än det, som ursprungligen ingått i namnet, och om detta
nya ord icke alldeles liknar det ursprungliga, kan namnets
form lätt komma att förändras .till öfverensstämmelse med en
sådan gissningsförklaring. Ännu fortlefvande äkta traditioner
om ursprunget till namn äro ofta, kanske oftast, bekanta
endast för ett fåtal bland de äldsta eller de traditionskunnigaste
inom ortsbefolkningen. Medtoge man äfven på kartan icke
upptagna bergnamn eller namn från ännu icke utgifna delar af
Sollefteåbladet, skulle flera osammansatta bergnamn komma
med, liksom flera här ej representerade sammansättningstyper;
men i hufvudsak blir förhållandet detsamma inom kartbladels
hela område — liksom inom alla skogstrakter med sen
be-byggelse eller med alls ingen fast bebyggelse — nämligen
att ett öfvervägande flertal af ortnamnen är af sen och ofta
ganska tillfällig upprinnelse.
Därmed sammanhänger, att norrländska ortnamn ofta
blifvit för litet traditionsfästa och äfven i andra afseenden
kommit att för litet antaga karaktär af verkliga ortnamn för
att fullt motsvara hvad en person med namnvanor från andra
bygder är benägen att mena med namn. Och de synpunkter,
som varit bestämmande vid namngifningen, ha ofta varit
sådana, att namnen endast med en viss försiktighet kunna
användas till att beteckna naturföremål, som ur topografisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
