Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA O UT NAMNS UPPTAGANDE I RIKSSPRÅKET.
209
storhäst’n, törås’n-dänn, där hans egen språkkänsla, om den
är bestämd af sydsvenska eller medelsvenska språkvanor,
skulle kräfva uttryck af typen: den stora hästen, den torra
asen därborta. Torråsen har för en icke-norrländsk
språkkänsla ett visst tycke af egennamn i jämförelse med uttrycket
den torra åsen, men så icke i samma grad för den, hvars
dialekt saknar möjligheter att bilda uttryck af den senare
typen. På samma sätt är för norrländsk dialektal språkkänsla
ett uttryck af typen myren med hvit mossa någonting
främmande; saken uttryckes endast enligt typen vitm#samyra.
Man säger i dialekten ej Hamres fäbodar eller Hamre fäbodar,
utan Hammerboern (Hamrebodarna), liksom man ej säger
prästens dräng, utan prästdränjen eller dränjen åt präst’n,
och byn Hamre har två fäbodställen, af hvilka det ena
ligger mera åt-at, d. v. s. närmare hemåt, säger man
Hammer-återboern i st. för Hamre åtre (eller hitre) fäbodar. Verkligt
ortnamn är en sådan benämning knappast i högre grad än
t. ex. Per-Jakobsboern (d. v. s. Per Jakobssons fäbodar).
Båda uttrycka närmast ett tillhörighetsförhållande. Men ofta
äro sådana namn de enda benämningar som användas, och
stundom ha de också öfvergått till att beteckna endast platsen
i och för sig, såsom t. ex. Matts-Sammelsberget i Sånga. Med
detta namn är icke längre förbundet något medvetande om
den relation, hvari berget stått till Matts-Samm el. Man
vet ej, hvem denne Matts Sammel eller Samuelsson har varit.
Men naturligtvis kan ett sådant namn som
Matts-Samuelsberget ha varit ett verkligt ortnamn äfven innan det förlorat
sitt ursprungliga betydelseinnehåll.
Å andra sidan förekommer det ofta, att samma lokalitet
vid sidan af ett dylikt sammansatt namn, betecknande vare
sig tillhörighet eller grannskap eller någon annan relation till
något annat än den benämnda lokaliteten själf, har andra namn
af samma bildning, fast gifna från en annan synpunkt, och att
därvid det ena namnet i högre grad än det eller de andra är
ett verkligt ortnamn. Som exempel på ett dylikt förhållande
kan anföras det berg i Långsele, som på kartan kallas
Flucks-berget. Berget kallas också Hamreberget, men detta senare
namn betyder ej, eller åtminstone ej alltid, precis detsamma
som Flucksberget. Namnet Hamreberget betecknar närmast ej
något naturligt begränsadt berg, utan allt berg- och skogsland
inom byn Hamres område, och om det också företrädesvis
åsyftar Flucksberget såsom det mest framträdande, är dock
Språk och Stil. VI. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
