- Project Runeberg -  Språk och stil : tidskrift för nysvensk språkforskning / Sjette årgången. 1906 /
210

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

210

HERMAN GEIJER,

denna betydelsespecialisering ingalunda fixerad. Namnet
flraks-bærja Flucksberget &ter betyder berget vid ftucket (eller flucken ?),
ett ord. som nu är så godt som dödt för språkkänslan, så att
mina sagesmän hvarken voro säkra på dess form eller dess
betydelse, endast säkra därpå att ett sådant ord funnits i
mannaminne och användts om den lilla myren under berget
eller om sluttningen ned till myren liksom äfven om andra
likartade ställen i skogen. (Jfr Rietz Dialektlexikon sid. 151 a,
under Flo). Liksom ofta i motsvarande fall är användningen
af namnet Flucksberget väsentligen begränsad till byn och dess
närmaste grannskap, under det att folk på aflägsnare orter
och sådana, som mindre väl känna enskildheterna i Hamres
skogsmark och därför ej göra så noggranna distinktioner i
namnen, företrädesvis eller uteslutande använder namnet
%Kamreberget. Här är alltså Flucksberget det mer pregnanta och mer
egenartade namnet. Att det mera bekanta namnet Hamrebergct
icke finnes på kartan, torde vara en ringa eller ingen afsaknad,
då det nästan ger sig själft, att berget omedelbart bakom
gårdarna i Hamre by skall kunna kallas Hamréberget, liksom
nästan hvilket annat berg som helst i hvarje annan by med
namnet Hamre.

På samma sätt som ’med ett namn af typen HamrébergeU
förhåller det sig också med namn af typen GäddsjÖberget.
Finns det ett berg vid en sjö med namnet Gäddsjön, så kan
alltid detta berg kallas GäddsjÖberget, och i brist på annat
namn eller om det egentliga namnet råkat i glömska, kommer
berget att jämnt behålla detta i förhållande till Gäddsjön
sekundära namn. Antalet dylika sekundära namn är här relativt,
stort, antagligen betydligt större, än hvad som inom ett
exempelvis uppländskt eller västgötskt namnmaterial af motsvarande
omfång kunde anses som det normala. Tillika torde
förhållandet mellan de primära och de i första eller senare hand
härledda namnen här vara bevaradt i ett genomgående mera
ursprungligt och lätt förnimbart skick. Därvid visar sig ofta
ett primärt namn bland allmogen fortfarande vara mera bekant
och till sin användning mera fixeradt än ett därur härledt
sekundärt namn. Hvad särskildt beträffar berg och höjder
med namn, härledda af andra angränsande lokaliteters namn,
visar det sig, att den namngifvande lokaliteten oftast är
ett-vatten. en sjö, tjärn, å eller bäck, eller också en skogsterräng,
som en myr eller en lid, under det, att det motsatta
förhållandet : att bergen varit namngifvande, är relativt ovanligt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:16:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/sprkstil/1906/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free