Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
HERMAN GEIJER,
teter ocli till följd däraf börjat råka i glömska, äro mer allmänt
bekanta p& orten, åtminstone i det närmaste grannskapet.
Därför ha de ofta också ett större orienterings värde.
Genom att i vidsträcktare mån föredraga de primära
namnen framför (le sekundära, vunnes äfven en annan fördel.
Upptoges namnet på Stenbittjärn i stället för på
Stenbittjärn-berget, på Dönamodalen eller på Dönamon i stället för på
Dönamodalsberget, på Laj)pberget i stället för på
Lappbergs-fäbodarna, på Gambodbäcketi i stället för på
Gambodbäck-fäbodarna o. s. v., undginges en stor del af de långa
sammansatta namnen, som i vanlig svensk skrift lätt bli
förargelseklippor. De båda sistnämnda namnen ha också i den form
de fått på kartan blifvit något oegentliga. Lappberg fäb. ser
ut som om fäbodstället hörde till en by Lappberget, inen en
sådan by existerar icke; fäbodarna höra till Graninge bruk.
och deras namn kommer af att de ligga på Lappberget. Då
kartan nu upptagit namnet Lappbergskullen på högsta punkten
af berget (kulle användes i dialekten ofta för att beteckna en
rundakt ig topp af ett berg), så är utsättandet af fäbodnamnet
onödigt. Af namnet Lappbergskullen kan man sluta, att hela
berget heter Lappberget, och om man hör Lappbergsbodarna
nämnas, framgår det af sig själft, att det är fäbodstället på
Lappberget som menas. Det finns för öfrigt vid detta
fäbodställe äfven ett annat medel att identifiera det utan namn,
nämligen vägen, som leder därifrån till Graninge bruk. Det
är nämligen ett genomgående förhållande hos alla denna trakts
fäbodställen, att de ha egna stigar eller vägar till hembyn,
och om dessa vägar utsättas utan sammanblandning, kan man
af dem se, till hvilken by ett fäbodställe hör. Samma ändamål
skulle också uppnås genom utsättande af bygränserna, som
dessutom äfven i andra afseenden skulle ha stor betydelse för
orientering i skogstrakterna ocli i många fall ersätta bristen
på ortnamn. Hur gränslinjen går, är ofta mer bekant än
namnen på de berg, myrar etc., som den går öfver.
Likaså hade vid det namn, som på kartan fått formen
Gambobäck fäb., svårigheter undgåtts, om endast namnet på
bäcken utsatts och fäbodstället blott betecknats med Fäb.
Skulle nainn på fäbodstället utsättas, hade det varit bättre,
om det stått Gambodbäcken fäb. På liknande sätt, som på
ett ställe i byn Artrik i Hel gum namnet Bäcken öfvergått
från att beteckna en bäck till att beteckna en vid bäcken
belägen slått –- jfr sid. 208 ofvan —, har också här namnet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
