Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIALEKTALA O UT NAMNS UPPTAGANDE I RIKSSPRÅKET. 211
Så äro af de ofvannämnda, på den nu utgifna kartbladsdelen
befintliga 27 berg- och höjdnamnen af dylik sekundär
bildning 13 bildade genom sammansättning med ett sjönamn,
under det att af de 5 på kartan förekommande sekundära
sjönamnen endast 1 är bildadt af ett bergnamn. Därvid
medräknas ej sådana namn som Hullstaklippen eller Björkingsjön.
hvilka i första hand angifva icke angränsande läge till byarna
Hull sta och Björking, utan belägenhet på deras områden.
Denna de sekundära namnens öfvervikt i fråga om bergen
måste bero på att bergen ur ekonomisk och andra på
namn-gifningen inverkande synpunkter ofta haft mindre betydelse
än sjöar, tjärnar, bäckar, myrar, moar m. m. Dessutom äro
de oft^ för mycket vidsträckta, för svåra att särskilja från
hvarandra och, särskildt deras högsta punkter, ej sällan för
litet markanta, för att de skulle kunna bilda grunddragen i
folkets uppfattning af en trakts topografi. Den på kartan
följda principen att af alla naturnamn företrädesvis upptaga
namn på berg och särskildt deras högsta punkter kommer
därför i en viss motsättning mot det faktiska namnskicket.
Visserligen kan icke kartans namnval binda sig vid de
synpunkter, som ligga till grund för allmogens namngifning och
särskildt för förekomsten af primära eller sekundära namn,
men någon hänsyn därtill måste alltid tagas, och i flere fall
skullo det här ha varit både lätt utförbart och fördelaktigt att
göra det i högre grad än som skett. Ser man t. ex. på det
nyssnämnda Gäddsjöberget i Torsåkers socken och dess
omgifningar, finner man, att berget ligger mellan tvenne små
vatten på ett sådant sätt, att det af namnet är omöjligt att
sluta sig till hvilketdera vattnet, som är Gäddsjön. Hade
däremot, såsom på konceptkartan, namnet Gäddsjön varit utsatt
på den lilla sjön öster om berget, hade man däraf Jätt kunnat
sluta sig till hvilket berg, som varit Gäddsjöberget. Det finnes
visserligon äfven andra berg och höjder kring Gäddsjön, men
situationen utpekar tydligt det rätta, då det är det afgjordt
största och mest framträdande. I sådana fall där situationen
mindre tydligt ger detta vid handen, finner man ofta, att det
härledda namnet ej är så fixeradt vid något visst berg, utan
visar sig mer eller mindre fluktuerande, och därför måste anses
mindre brukbart än det primära. Som en allmän regel torde
man kunna anse, att de primära namnen genom en mera
preciserad användning äro otvetydigare än de ur dem härledda,
och att de tillika, om de ej tillhöra mycket obetydliga lokali-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
