Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4 - Geijer, Herman. Om sättet för dialektala ortnamns upptagande i riksspråket I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
HERMAN GEIJER,
namnen beträffar, sammanhänger namnvalet för öfrigt med
upptagandet och särskiljandet af olika kategorier kulturföremål:
byar, bondgårdar, torp o. s. v., i hvilka afseenden kartan visar
många inkonsekvenser, och där, lika väl som i fråga om
behandlingen af namnen, en ompröfning af ej blott detaljer,
utan af den principiella ståndpunkten kunde anses önskvärd.
Ett annat önskemål, som också torde förtjäna framhållas,
är att historiskt viktiga eller intressanta namn, hvaraf det
finns flera inom detta kartblads område, vid den gamla
riks-gränsen mellan Sverige och Norge, så vidt möjligt upptogos.
Så t. ex. torde det ganska bekanta namnet Blåfinntjäm ha bort
upptagas. Såväl i ännu lefvande folklig tradition som i äldre
urkunder rörande gränsen, ända upp till 1200-talet, spelar detta
namn en ej obetydlig roll. Visserligen visar det sig på äldre
kartor användt på olika ställen, och likaså förefinnes i namnets
nuvarande användning bland folket både på den
ångermanländska och på den jämtska sidan en ej ringa vacklan, men
en användning af namnet torde dock kunna anses vara så
rådande, att den kan och bör läggas till grund för dess
upptagande på kartan. Detta skulle, äfven om det skett i strid
med en del nutida och äldre vittnesbörd, ha varit till ej
oväsentlig tjänst för dem, som af en eller annan anledning ha
intresse af detta och härmed sammanhängande namn. Äfvenså
skulle det ha varit till nytta att upptaga sådana namn, som
indirekt tjäna till orientering vid de gamla gränsnamnen.
Frågan om namnvalet sammanhänger på det närmaste med
frågan om den relativa pålitligheten af allmogens
namnuppgifter, särskildt då flera namn uppgifvas för samma lokalitet,
eller då det nekas, att en lokalitet har något namn alls.
Redan i det föregående har anförts ett par exempel på att
flera namn förekomma på samma lokalitet, ocli denna
företeelse är inom detta område ytterst vanlig. Särskildt i fråga
om större och mer aflägsna naturföremål, såsom ett mera
omfattande och svåröfverskådligt berg eller en längre bäck med
växlande dalgång, är den så vanlig, att den kanske kan
betraktas som regel. Förhållandet synes vara raka motsatsen
till det, som K. B. Wiklund funnit rådande bland lapska
ortnamn. I fråga om dessa säger han (Ymer 1905 sid. 91) att
sådana dubbelformer ’tydligen måste höra till undantagen’, och
att lian ’i realiteten knappast iakttagit något sådant’. Denna
till synes skarpa motsättning torde i icke ringa mån kunna
förklaras ur lapparnas och den härvarande svenska befolknin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
